Ska det aldrig ta slut?

Ja vi har haft en tuff period ett tag igen nu. Jag har mått piss och pannkaka. Äldste sonen har också mått dåligt. Vi saknar vår Jonathan! Men allt går i perioder. De bra perioderna är i alla fall fler än de dåliga nu. Men för min del har denna dåliga period hållt i sig ganska länge nu. I går var det extra jobbigt. Då var det 19 månader sedan vi sist fick gosa med vår underbara kille!

Saknaden gör så ont att jag inte vet vart jag ska ta vägen vissa dagar! Och till detta kan vi då lägga en fruktansvärd huvudvärk som suttit i ca en vecka nu. Troligen på grund av att jag mår dåligt, så har det blivit en kombination av migrän och spänningshuvudvärk. Idag är första dagen på en vecka som jag inte vaknar illamående av smärta, så jag hoppas det håller i sig nu.

I går var vi och satte fina blommor och tände ett ljus vid graven. Jag och barnen tog bussen och så mötte Lucas oss vid graven när han kom från jobbet. Då berättar han att hans pappa fått en hjärtinfarkt ovan på allt annat också! Detta hände när han var hos sin särbo i Malmö och de fick åka vidare till Lund för operation. Så vi kan inte åka och hälsa på så lätt precis! Men allt gick bra, han ska må bra efter omständigheterna i alla fall. Men det känns som som det börjar bli lite för mycket nu! Och äldste sonen är den som har bäst relation till farfar. Han var ju ensamt barnbarn så länge och var hos farmor och farfar jättemycket när han var yngre. I måndagskväll satt han och var jätteledsen för att han saknar sin lillebror, så det var inte speciellt roligt att behöva berätta detta också för honom! Han tog det bra, men blev mycket besviken över att vi inte kunde åka och hälsa på farfar idag!

Idag har jag annars en lite lugnare dag, Ska inte göra mycket alls. Har kört en maskin tvätt som ska hängas, annars inte mycket. Fixa med Kristoffers tittskåp till dagis när han kommer hem därifrån kanske... Ja, så får det nog bli! Försöka få i Cassandra lite mat i fast form också. Hon är ju inte speciellt förtjust i det! Killarna var bara att sleva in sked efter sked redan vid första försöket! Men inte lilla damen inte! Vi har nu hållt på lite till och från i över 3 månader, och nu har vi kommit så långt att hon äter lite i alla fall! Kanske en fjärdedels liten burk! Men snart behöver hon ju få i sig mer för näringens skull. De säger ju att ersättning täcker allt behov till 6 månaders ålder och att de sen behöver börja med "riktig" mat. Och näringsmässigt är det ju inte så lätt att se om hon får i sig det hon behöver! Viktmässigt är det inga problem, hon följer sin kurva helt perfekt! Men en dag i taget så kommer väl även hon igång med riktig mat så småningom!

Vill även passa på att sända en extra tanke till min fina vän Anna som också hade en jobbig dag igår, det var årsdagen av hennes mammas död.

Och ännu en tanke vill jag sända till en tjej vars öde verkligen är grymt! Vi är båda med i en hemlig grupp på Facebook för oss som förlorat barn. Igår förlorade hon för andra gången ett litet barn i magen, fullgånget. Jag tände ett extra ljus i går för hennes lilla dotter.

Finaste lilla fisen min!
I går var det 19 månader sedan jag sist kramade dig, gosade med, dig, pussade med dig, busade med dig... hörde dig säga mamma och hörde dig skratta! Saknaden är enorm, vi saknar dig så otroligt mycket! Din fina störstebror har skrivit en jättefin dikt till dig som jag ska skiva här till dig.

 Älskade Bror Jonathan

Du fick bara leva i 364 dagar.
Du var så underbar
Jag tänker på dig
och det vi gjorde
Du han aldrig lära dig gå
men du tog dig fram ändå

Jag saknar dig
Så otroligt mycket
Jag hoppas du mår bra
Jag försöker vara stark
men det är svårt,
när man har gått miste om något
som man har älskat så mycket
Du är så underbar min bror
När jag såg dig försvinna
så mådde jag skit
Det var svårt att komma över
att du är död
Men jag hoppas att du har det bra
Du är underbar broder!

Skriven av Alexander Nilsson, 13,5 år gammal

Åh vad mammas tårar rann när jag läste den! Han la upp den på Facebook så alla hans vänner kunde läsa den. Han är så stolt över dig. Han älskar och saknar dig så mycket! Det gör vi alla. För alltid och för evigt är du vår lillebror och son!