fredag 20 januari 2012

Födelsedag

Idag är det min födelsedag...
Åh, men grattis! Vad roligt! Hoppas du får en underbar dag!
Så lyder de flesta hälsningar jag fått denna dagen. Och tro inte att jag inte är tacksam och glad över alla grattishälsningar, för det är jag! Det värmer verkligen! Men det är ingen underbar dag! Har saknat Jonathan något fruktansvärt idag! Jag kunde ju inte få en grattiskram av honom! Inga små barnarmar som kramar om mamma och myser i famnen... Saknaden har idag varit fruktansvärd. Tårarna har bara trillat när helst de velat. Så jag har mest längtat tills dagen är över och hoppas det ska kännas lite bättre i morgon igen.

Har inte velat göra något särskilt av denna dagen alls. Firade gjorde vi ju i helgen, samtidigt som vi firade Alexander och en av hans kusiner. Vi var och handlade lite och sen blev det en tur till kyrkogården för att tända lite ljus. Alexander har en kompis här för övernattning så de sitter på rummet och spelar för fullt. Kristoffer,  Lucas och jag spelade lite BUZZ Jungelparty så att killarna skulle få lite lugn och ro för Kristoffer ville ju bara sitta hos dom hela tiden och titta! Men han fick sitta där nån timme i alla fall!

Igår var Lucas på möte i föreningslokalen för att få information om vad vi behöver göra nu när vi får fiberledning (eller vad man säger) till bredband, tele och tv från Telia. Skulle också varit med men hade allt för ont för det. Så idag åkte vi in till Teliabutiken och kollade upp de sista frågetecknen och skrev under de avtal vi ville ha. Himla krångligt, en halv djungel! Men dom förklarade bra vad som gällde, fast tyvärr hade inte all personal i butiken själva fått all info! Men en av de som var här och höll i infomötet jobbade och hon hade ju all info så det löste dom väldigt smidigt!

Igår var jag på ny tillväxtmätning och tyvärr gick ju inte den lika bra som de tidigare. Bäbisen visade på VISS tillväxt, dock inte mycket. Har gått från - 20 % till - 30 % och det är ju inte så bra om man säger så! Allt mellan + och - 20 % är "normalt". Så nu blir det tätare kontroller. Tillväxtmätning kan de bara göra varannan vecka, oftare är ingen mening. Men nu blir det om en vecka kontroll av mängden fostervatten och flödet i navelsträngen och CTG. Så länge dom sakerna ser bra ut så är allt ok. Kruxet var bara att det inte finns några tider nästa vecka! Och jag menar verkligen INGA tider!! Och på förlossningen kan de inte göra denna kollen för den ultraljudsapparaten de har där är inte tillräckligt bra för att de ska kunna göra dessa mätningar! De håller dock på att få en ny fin maskin, men det hinner inte bli klart till nästa vecka! Men denna underbara läkare jag hade igår kommer att göra undersökningen efter att hon gått av sitt jourpass en morgon nästa vecka! Ja, det blev ju en ny läkare nu. Den "gamla" har tyvärr tjänsteledigt för att söka en utlandstjänst! Hon var ju också kanon, så det var lite nervöst med en ny läkare nu men hon var som sagt urgullig och verkligen bra! Så om allt ser bra ut nästa vecka så blir det ny mätning om ytterligare en vecka! Fast jag hoppas ju ändå på att bäbis vill ut innan dess, börjar bli lätt olidligt nu. Foglossning som gör att jag knappt kan gå. Vissa steg jag tar känns det ungefär som om någon trycker upp en kniv rätt i underlivet på mig! Ingen trevlig känsla alls! Att det gör ont i höfter och rygg är ju en sak, men denna smärta är helt obeskrivligt otäck! Är så man knappt kan stå kvar på benen! Och så alla dessa förvärkar som håller på näst intill hela nätterna igenom! Sova? Vad är det? Har jag tur och mannen är hemma på dagen så kan jag sova nån timme på förmiddagen. Jobbar han, ja då blir det inget sova alls. Kanske två till tre timmar sammanlagt på ett dygn. Men på något sätt fixar man det också, man har ju inte mycket att välja på! Men av den anledningen så kan jag tycka att bäbisen gärna få komma ut nu! Eller så får förvärkarna lägga av så att jag får lite ro nattetid i alla fall! Men men, det är som det är, bara att härda ut!

Finaste Jonathan!
Idag är det mammas födelsedag och jag har saknat dig så otroligt mycket! Det gör jag ju varje dag, men idag har det varit på ett annat sätt om man säger så! Ville ju få en kram av min lilla skatt och få lite födelsedagsgos av dig också, inte "bara" av dina syskon! Vi var vid din grav och tände ett par ljus för dig idag. Tur att man får köra in med bilen, annars hade jag inte klarat av det för jag har så ont nu att jag knappt kan gå! Men snart är det över, snart är din gåva till oss här. En liten lillasyster. Åh, jag är så rädd att jag kommer bryta samman totalt när jag ser henne för första gången. Eller att jag inte ska våga älska henne lika mycket som er andra, nu när jag vet hur ont det gör att förlora ett barn. Eller att jag inte ska kunna lämna ifrån mig henne till någon annan. Rädslorna är så många och dom blir bara fler. Jag vill få min lilla fis tillbaka! Jag saknar dig så otroligt mycket! Jag älskar dig så mycket det går, ända till månen och tillbaka igen! För evigt och för alltid finns du i mitt hjärta på din alldeles egen speciella plats!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar