Trist söndag!

Idag har varit en trist dag! Men jag har i alla fall fått lite vettiga saker gjorda! Slängt en hel del bråte på återvinningen! Har behövts ett tag nu, men nu är det gjort! Sen satte jag mig och gick igenom massvis med papper. Tidigare så har jag alltid gått igenom fjolårets alla papper, arkiverat och slängt, i januari eller februari. Men av icke helt lustig anledning blev inte detta gjort förra året, så nu var det papper från två år att gå igenom! Lagom kul... Och så hade jag inte en tanke på att många av dessa papper var ju för Jonathan! Bankpapper, försäkringspapper och liknande. Var inte förberedd på detta alls, så det kändes väldigt jobbigt! Men det var i alla fall skönt att få lite ordning och reda på alla papper!

Annars känns allt bara jobbigt just nu! Dels att det närmar sig Jonathans döds och födelsedag... Men sen allt kring bäbisen. Jag har ju ont hela tiden! Med de andra hade jag rejäl foglossning också, men då fick jag lite lindring om jag låg ner och vilade lite. Men nu har jag ont hela tiden! Hela blygdbenet värker konstant, vare sig jag sitter, står, ligger eller går! Så då blir det ju aldrig någon avlastning från smärtan! Så sova? Vad är det? Har jag tur och lägger ihop stunderna jag under nätterna lyckas slumra till lite så kanske jag sammanlagt kommer upp i max tre timmar per natt! Jag slumrar till ca 15 minuter, är vaken 2 timmar, slumrar till 15 minuter, vaken 2 timmar... och så håller det på...hela natten! Så det är ju inte så lustigt om man känner sig lite ur gängorna! Så just nu känns det bara som en enda lång väntan tills det blir den ... och bäbis ska komma! Nä, jag avslöjar ju inte datumet, men beräknad förlossning är den 16/2.

I fredags var också en extra jobbig dag. När jag väntade Jonathan så umgicks jag en hel del med en tjej som också var gravid. Vi fick barn ungefär samtidigt gången innan också, när vi fick Kristoffer så fick hon en liten tjej. Denna gången fick hon en liten kille, bara 16 dagar innan vi fick vår älskade Jonathan. Vi tillbringade en hel del tid tillsammans, både som gravida men framför allt efteråt, när barnen var födda. Denna lilla kille fyllde i fredags två år. Jag hade nog på något vis förträngt det. Men sen såg jag bilden och texten hon skrev på Facebook och då kändes allt helt hemskt! Självklart förstår jag att hon vill lägga ut bilder på honom och gratta honom! Det är ju inget lustigt med det! Men det kändes rejält i hjärtat att veta att jag inte kommer kunna göra detsamma, när Jonathan skulle fyllt två år... Jag har faktiskt inte ens träffat hennes kille på snart ett år. Bara sett bilder på FB av honom! Men jag har inte klarat av det alls, och det är kanske inte så lustigt! Men det blir väl bättre med tiden det också... men att träffa bar som är lika gamla som lilla J skulle varit nu känns bara förjävligt! Så jag undviker det så långt jag kan, men ibland (ganska ofta) är det svårt. De finns ju överallt, i affärer, på bussen, på dagis.... ja överallt!

I natt låg jag och klurade på hur/vad vi ska skriva i "minnesannonsen" (vet inte vad det heter riktigt) som vi ska sätta in i tidningen på Jonathans första dödsdag. Inte helt lätt... Låg även och funderade ganska mycket på andra saker som kanske förändrar framtiden... men det vet jag inte så mycket om än... Men jag lyckades tillslut somna till en timme! Fast då var klockan redan 10 på förmiddagen, men det är då jag lyckas somna som bäst så det gäller att passa på!

Fick glädjande besked idag! Min äldsta brorsdotter är en duktig simmerska i Kalmar Simsällskap och har denna helgen varit i Stockholm på Junior-SM. Hon är nu 14:e bästa i Sverige på 100 meter rygg och 16:e bästa i Sverige på 200 meter rygg! Och då ska tilläggas att hon är född 98 och många av de andra är födda så tidigt som 92!! Till hösten ska hon dessutom tävla i "riktiga" SM, för vuxna alltså! Så jag kan lätt säga att jag är en väldigt stolt faster! Ja, givetvis är jag väldigt stolt över mina andra brorsbarn också, men det blir ju lite extra efter ett sånt här fin-fint resultat!

Klurar och funderar på vad jag ska ta mig för med resten av dagen? Kristoffer och jag har spelat lite spel för en stund sedan så han leker på för fullt och är nöjd med livet! Städa kanske? Behövs ju onekligen tas ett varv med dammsugaren, men jag vet helt ärligt inte om jag varken orkar, vill eller känner för det! Måste ju ha något att göra i morgon också! Gårdagen bestod mest av att hänga tvätt... hur mycket tvätt som helst så jag får fortsätta med det i morgon när jag vet att allt har torkat ordentligt! Är ju en fördel om det får rum på sträcket! Tror nog jag ska slänga mig på sängen ett tag med en bok... tycker det låter som en bra idé! Så får det bli!

Hej min lilla fisgrunka!
I dag har mamma tänkt extra mycket på dig. Började redan tidigt, tidigt i morse när jag inte kunde sova. Funderade på vad vi ska skriva i din minnesannons, eller vad man nu kallar det. Men jag kommer nog på något! Sen gick jag igenom massvis med papper och där fanns ju en hel del papper som var om dig! Dina pengar och din försäkring och liknande saker. Det var jag inte beredd på, hade inte en tanke på det! Så det var riktigt jobbigt! Jag tänker ju så på dig mest hela tiden och så kommer såna här saker så blir det ju jättetufft! Saknar din goa lilla kropp att gosa med... Saknar ditt skratt och ditt "prat". Kommer knappt ihåg hur du lät längre och det skrämmer mig något fasansfullt! Men jag har två videoinspelningar med ljud på så jag vet att jag alltid kan få lyssna på dig så att jag aldrig glömmer hur du lät! Men jag vill ju så mycket hellre ha dig hos mig och lyssna på dig på riktigt! Mamma saknar dig och mamma älskar dig. För alltid och för evigt.