Nu har jag varit förkyld och dan i en och en halv vecka, tycker att det kan räcka nu! Trött som skrutt mest hela tiden, näsa som rinner, hals som gör ont, hosta som är tråkig... Ja, det är synd om mig!!! Det hela började förra helgen med att Kristoffer blev dunderförkyld, så han var hemma från dagis hela förra veckan. Så i måndags när jag sa att han skulle få gå till dagis igen så blev han tokglad! Sen har även sambon blivit dålig, fast givetvis inte lika dålig som mig... Han blir sällan riktigt dålig! Och nu är det nog Alexanders tur! Han har haft lite småont i halsen under veckan men igår kom han hem från skolan och la sig på sängen och somnade. Utan att ens sätta igång sin dator!! Han hade inte den igång på hela eftermiddagen eller kvällen! Då förstår ni hur illa ställt det är med honom! Idag har han dock varit lite piggare. Han har varit hemma men det skulle han varit hur eller hur för de har studiedag idag. Men han har ont i huvudet, snorar och har börjat hosta han också... Så den enda som INTE är förkyld nu är Kristoffer och det känns ju lite retligt med tanke på att det var han som satte igång det hela...
Igår tog jag en runda i stan och fixade julklappar. Nu är nästan alla klara! Jag passade på när mamma kunde följa med mig och agera chaufför och packåsna! Men det gick fort och smidigt! Jag sitter här hemma i förväg och går igenom alla reklamutskick från leksaksaffärerna (har ju fått en hel del) och sen skriver jag ner exakt vad jag ska ha och i vilken butik. Sen är det bara att gå från butik till butik och plocka till sig det man ska ha, betala och gå vidare! Skulle nog få panik om jag skulle åka in till stan för att handla julklappar och inte i förväg veta vad jag skulle köpa! Vissa saker hade jag inte helt bestämt, men jag visste i alla fall på ett ungefär, frågan var mest om och vart jag skulle hitta vissa saker! Men nu är det nästan klart. Nån film som ska köpas till Kristoffer och så måste vi komma på något till mina föräldrar och till svärfar.
Idag på förmiddagen var jag en turbovända till Maxi och handlade lite. Behövde bland annat köpa en present (läs MUTA) till Kristoffer. Han har varit så långhårig länge nu och igår gick han med på att jag fick klippa honom efter dagis idag. Och då har vi lovat honom en present! Han tycker att klippmaskinen låter lite otäckt och förut var han ofta ledsen när vi klippte honom så då fick han alltid en liten present, så det fortsätter vi med även nu! Han tycker fortfarande det är lite otäckt, men nu är han inte ledsen längre och det är ju skönt! Och jag kan ju lika gärna köpa en present till honom för en hundralapp eller så som att gå till en frisör och betala bra mycket mer! Så när vi kom hem från dagis så blev det ett litet mellanmål och sen satte vi igång! Och hela eftermiddagen och kvällen har jag blivit lätt förvirrad när jag tittat på Kristoffer! Han ser så mycket äldre ut med sitt korta hår! Gullungen, så stolt han blev! Men annars har dagen inte bjudit på mycket. Givetvis var vi på kyrkogården och tände ljus för Jonathan, som alltid en fredag! Sen hem och käkade middag och nu sitter jag här. Funderade på att titta på Idol, men jag spelar in det i stället. Då kan jag ju spola förbi all skit mellan låtarna, det är ju bara dom jag är intresserad av att höra! Gubben sitter jämte och mekar dator... han fyllde ju år och fick ett visst antal tusenlappar av sin far som nu är omvandlade till "grejer" att stoppa in i datorn...
Igår var jag på kontroll på MVC och det mesta verkar bra. Dock var blodvärdet lågt, så nu måste jag ta två järntabletter istället för en. Vi skrev även in lite i journalen om att jag inte ska amma och nästa gång jag ska träffa läkaren ska jag höra med henne om vi ska göra en planering för förlossningen. När den ska ske! De har ju sagt att de kommer hjälpa oss så att vi inte riskerar den 11:e eller den 12:e februari. Beräknat datum är ju den 16:e februari. Men nu är det kanske inte så stor risk att jag kommer gå så långt i alla fall... men det märker vi! På måndag är det ju dags för nästa mätning och jag tycker helgen ska gå superfort så att det blir mätningsdags fort! Det är ju först efter den mätningen som vi kan få lite bättre uppfattning om hur det står till med bäbisens tillväxt. Och då träffar jag även läkaren så att jag kan fråga om planeringen! Två flugor i en smäll! I kväll har jag även suttit och tittat på massor av söta bäbiskläder på internet! Finns ju så otroligt mycket fint! Sen att vi har en låda med kläder i storlek 50/56 är ju en helt annan sak. En flyttlåda, kanske ska tilläggas! Alla säger att man behöver så lite i de storlekarna för de växer ur de så fort. Men inte mina barn! Alexander var närmare halvåret innan han växte i dom ordentligt! Så de ungar jag hittills fått har ju kunnat ha den storleken ganska länge! Har ju dock fortfarande inte kommit fram till om jag vill, eller känslomässigt sätt kommer kunna, använda de kläder vi köpte till Jonathan! Får väl se hur det går när jag går igenom kartongen och ska tvätta upp kläderna... Och på måndags hoppas vi ju även kunna få lite säkrare besked på om det är en kille eller tjej! Är det en kille så finns det ju redan väldigt mycket kläder.... men om det är en tjej så finns det ju onekligen inte särskilt mycket... Återstår att se!
Älskade Jonathan!
Ikväll var vi och tände nya ljus för dig vid din grav. Det lyser så fint, varmt och härligt ljus! Igår kände Kristoffer bäbisen röra sig i mammas mage och blev helt till sig! Det tyckte han var lustigt men samtidigt coolt! Han pratar ofta om dig, om vad du brukade göra och att han saknar dig. Han tittar på korten i den digitala fotoramen och kommenterar, skrattar och blir lite ledsen. Precis som mamma. Ibland känns det så jobbigt med korten, känns som om det skulle vara "lättare" att ta bort dom. Men det skulle jag aldrig någonsin kunna göra! Det skulle ju vara som att ta bort att du funnits och det vill jag verkligen inte! Du har funnits och du kommer alltid att finnas i våra hjärtan och i våra minnen! Men nu finns du som en vacker liten ängel bland molnen istället för en liten pojke här hemma hos oss. Det blir jobbigare och jobbigare varje vecka nu att gå till din grav. Jag tror att det beror på att det snart är jul. I går när jag var hos barnmorskan så hörde jag giraffen låta inifrån Öppna Förskolan och det var riktigt jobbigt! Det var ju en sån giraff du fick i julas av oss och du älskade att stå och hålla dig i den och trycka på knappen. Och när den satte igång och låta stod du och gungade i takt! Och Kristoffer hjälpte dig att stoppa bollarna i munnen på giraffen och så lät den igen och igen! Ni hade båda två väldigt roligt med den! Mina fina killar! Mamma älskar dig och mamma saknar dig. För alltid och för evigt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar