Kurs, buss-strul, AF, trasig bil och sorgsen Kristoffer

I måndags började jag en kurs på Lernia som heter Kompetenskartläggning. Vi ska helt enkelt få hjälp att kartlägga vår kompetens. Kanske inte helt fel. Men frågan är ju om jag är just på den platsen i livet just nu där jag är riktigt mottaglig för detta? Men det återstår att se, verkar ganska ok i alla fall. Och så ska vi få prova på två olika arbetsområden som Lernia själva har utbildning inom. El och CNC. El? Jo men visst. Jätteintresserad. Pappa och bror min är elektriker med egen firma. Tror jag har ganska så bra inblick i det yrket, men men. CNC? Tydligen vet alla vad det står för, för på infon på AF sa de endast denna förkortning... Jag har ingen som helst aning om vad det är! Men nu har vi fått veta lite mer. Det handlar om maskiner. Jättetydligt, då vet man precis! Men sen kröp det fram att det handlade om svetsning med millimeter precision. Ja ha, då var det ju genast glasklart... Ja ja, återstår att se. Allt som allt så är kursen sex veckor och utav dessa är det två som ska gå till att prova på dessa två områden. Sen ska det också bli lite föreläsningar och studiebesök. Tiderna är helt ok. 8.30-14.00 fast vi kan även få en del hemuppgifter och studiebesöken läggs även efter klockan 14. Hittills har det ju funkat bra. Måndagen slutade vi vid 11 för vår lärare hade en sjuk dotter hemma som hon behövde hem till. Tisdagen slutade vi kvart i tolv för då var föreläsningen klar. Nästan. Resten kommer vid ett senare tillfälle, men de tyckte att vi suttit så länge redan så vi slutade. Länge? Visst, föreläsningen började vid 8.45, men det hinner inte gå en timme mellan rasterna ens! Ett "pass" var hela 15 minuter... Jag har lite svårt för när det ska vara så förbannat mycket raster hela tiden. Vi är väl inte där för att ha rast? Korta ner på rasterna och låt oss gå hem tidigare istället! Onsdagen, idag då alltså, hade lärarna utbildningsdag vilket innebar att vi fick vara hemma. Fast vi fick ju en uppgift tills i morgon. Vi ska ta med oss papper på vad vi gjort. Betyg och intyg osv. Svår uppgift, tog hela 1 minut max att ta fram ! Sen skulle vi väl visst komma på lite förväntningar och farhågor när det gäller kursen också, men det vet jag inte riktigt själv vad jag har för några.

Men idag skulle jag till Arbetsförmedlingen och träffa min handläggare. Det var ju fem månader sedan jag skrevs in och nu hade jag då äntligen fått en tid. Jag var ju inte ledsen över att sommaren kom och gick utan att behöva ut på åtgärd eller annan aktivitet. Hade jag fått göra det så hade Kristoffer behövt gå på annat dagis med annan personal i och med att dagis stängs och slås ihop under sommarlovet. I vanliga fall hade jag inte sett något problem med detta, men just denna sommaren kändes det inte så bra. Han har gått igenom tillräckligt mycket i år, han behöver trygghet i bekant miljö och bekant personal. Visst, hade jag fått arbete eller liknande hade vi ju fått lösa det, men för någon meningslös aktivitet kändes det ju inte roligt! Men nu slapp vi bekymra oss för detta. Men det gick ju inte helt problemfritt att ta sig till AF idag kan jag säga! Tre hållplatser efter att jag gått på pajar dörrarna på bussen. Innan jag fortsätter ska jag också tillägga att jag vaknade upp med en ruskig huvudvärk som gjorde att jag mådde väldigt illa, stor kräkvarning! Och då var det ju helt underbart att sitta ca 10 minuter i en buss där larmet tjöt hela tiden och småbarn som blev ledsena för att de blev oroliga över tjutandet! Men efter ca 10 minuter fick vi gå av bussen och invänta en reservbuss. Under hela denna tiden har jag försökt ringa AF:s växel. Jag hade ju inget direktnummer till min handläggare utan ringde växelnumret. Då får man säga namnet på den man söker till en dator och sen kopplas man. Men att säga att systemet strulade lite är att ta i i underkant! Datorn fattade överhuvudtaget ingenting! Och då försökte jag med växeln, men under dryga 10 minuter, då jag i princip ringde hela tiden, svarade de inte. Men herre gud! Det är en växel på en Arbetsförmedling! Hur ända in i h-vete kan man INTE svara där på över 10 minuter??? Jag ville ju komma i kontakt med min handläggare och se om det var lönt att fortsätta min resa dit. För om det var så att hon hade fler besök inbokade direkt efter mig så skulle hon ju inte ha tid att träffa mig när jag väl dök upp! Tillslut lyckades jag i alla fall komma fram till kundtjänst, efter bara ca 3 minuters telefonkö! Där fick jag direktnumret till min handläggare och personen på kundtjänst skulle även skicka henne ett mail och förklara varför jag inte var där. För nu var klockan 11 och det var då jag skulle träffat henne! Men lagom när vi fått sätta oss i den nya bussen och den ska köra så får jag äntligen tag på henne. Hon hade avsatt en timme för mitt besök så jag kunde komma i alla fall, drygt 30 minuter försenad. Nu trodde vi alla att allt buss-strul var över. Men icke! Efter ett par hållplatser så får vi åter igen byta buss. Nu har det ju gått så lång tid att den bussen som enligt busstidstabellen skulle gå 30 minuter efter vår hade kommit ifatt så nu fick vi gå över till den istället så att "vår" busschaufför kunde köra iväg och försöka komma ifatt lite på nästa tur... Behöver väl knappast säga att denna bussen nu blev helt knölfull! Jag är inte speciellt irriterad över att bussen gick sönder, det är sånt som kan hända. Men det jag däremot är riktigt irriterad över är att AF inte behagade svara i växeln så att man kunde göra rätt för sig! När jag pratade med kundtjänst sa hon "Oj då, du är den tredje idag som säger att växeln inte fungerar" Men gör nåt åt det då!

Anlände då till AF dryga 30 minuter för sent och fick komma in till min handläggare. Hon var jättetrevlig, hade full förståelse för att jag var sen. Vi pratade lite om kursen och hur vi skulle gå vidare efter den. Men hon anser att vi ska ta det väldigt lugnt. Hon förstår ju vad jag gått igenom och vad jag har framför mig. Men ett av mina större problem när det gäller att söka jobb är att jag inte har några referenser! Nummerupplysningen finns ju inte kvar, inte heller de olika affärerna jag jobbat i. Andra ställen jag jobbat på har ju sån fruktansvärd personalomsättning så de som jobbar där nu har ju inte en susning om vem jag är! Och om det är något arbetsgivare vill ha idag så är det just referenser! Så efter kursen ska vi se om vi kan fixa nån praktikplats eller liknande och börja med att arbeta upp lite referenser! Låter som en god idé. Sen frågade jag henne hur hårt de höll på att man måste vara flyttbar för ett arbetes skull. I normala fall är de ju ganska hårda på det, du måste flytta! Men för oss är det ju lite annorlunda nu om man säger så. Jag anser att mina barn, och vi själva, har gått igenom tillräckligt sista halvåret utan att också behöva ryckas upp med rötterna och lämna allt bekant och familjen! Nu om någonsin behöver vi ju våra nära och kära och nästan alla av dessa bor ju här omkring! Och så har vi ju graven här. Jag kan inte för mitt liv ens tänka tanken att flytta ifrån den och jag kan ju inte gärna flytta med den. Eller kan och kan. Man kan ju faktisk flytta en grav om jag fattat det rätt, men det är inget vi överhuvudtaget tänker göra. Någonsin. Punkt slut! Finns liksom inte! Men hur eller hur. Jag hade varit ganska nervös inför detta möte. Orolig att det inte skulle finnas någon förståelse. Att jag skulle bli uttvingad på någon aktivitet. Jag har ju fortfarande lite svårt att träffa människor jag inte känner, känner mig väldigt obekväm då. Denna kursen då vi inte är så många känns som ett bra första steg ut i verkligheten igen. Men nu känner jag mig klart lugnare. Hon tycker helt att vi ska ta det väldigt lugnt. Dels med tanke på det som varit, men även med  tanke på det som komma skall. Så det känns skönt. Jag är väl en av de få som faktiskt är nöjd och tycker om min handläggare på AF!!!

Jaha, det var denna dagen det! Tidigare i veckan har det väl inte hänt så mycket. Kristoffer har fått vara längre dagar på dagis men det tycker han bara om! Det är så himla skönt att han trivs så bra på sitt dagis och personalen är helt underbar! Jo, igår hände det en sak. Vår bil pajade! Skitkul! Varningslampa för något elfel eller vad det nu var men det går inte att köra med den! Så det blir antagligen till att ringa bärgaren och få den bärgad till verkstaden för man ska visst inte bogsera när det är fyrhjulsdrift. Fast vad vet jag, jag åker ju bara med i bilen, kan inte mycket om bilar! Men hur eller hur så är det en sur utgift att vänta! Plus att vi är jäkligt billösa om vi har otur! Igår och idag kunde vi låna svärfars bil men han kom hem från Skåne ikväll och vill kanske ha tillbaka den!  Jaja, Lucas ska ringa verkstaden i morgon så får vi se vad de säger. Har vi riktig otur kan det ju ta ett tag innan de har tid att kolla på den!

Nähä, nu blir det sängen för min del!

Mammas lilla minifis!
Vet inte riktigt vad jag ska säga till dig idag! Kristoffer blev ledsen ikväll. Han satt i soffan och började snörvla. Först trodde jag att han var täppt i näsan men då sa han att han inte var det. Han var ledsen. Ledsen för att han saknar sin Jonathan! Stackars lilla Kristoffer! Och då blev ju mamma också ledsen, för jag saknar ju också min lilla Jonathan! Så då grät vi en stund tillsammans och tröstade varandra. Men det känns ändå skönt och tryggt att veta att han tänker på dig och att han vågar/kan prata om dig och berätta när han är ledsen. Sen känns det ju hemskt för mamma för att jag vet att det inte finns mycket jag kan göra för honom mer än att finnas där och trösta honom. Men det blir ju bättre även för honom, men det kommer ju ta tid. Och det kommer det ju göra för oss alla för vi saknar ju dig allihop! Du var ju vår lilla underbara minifis! Eller förlåt! Du ÄR vår underbara lilla minifis! Och det kommer du alltid att vara! Mamma saknar dig och mamma älskar dig. För alltid och för evigt!

Stolt mamma!

Idag har Alexander spelat match mot Böda/Högby, hemma denna gången som tur var! De spelade riktigt bra och vann med 10-2 och Alexander gjorde 2 mål! Det första var målet var matchens första mål och kom redan i första anfallet! Och klantiga jag fattade inte riktigt att det var mål först (fast det var vi och för sig många om) för målvakten slog undan bollen och det såg ut som om den gick utanför stolpen. Men den gick innanför stolpen, rätt in i mål! Andra målet han gjorde missade jag ju helt.. Hemsk mamma man är! Kristoffer hittade som vanligt en hel hög med killar och tjejer att aktivera! Sen att de är lika gamla som Alexander bryr inte han sig om, han kör på för fullt och de verkar ha kul med honom också! Sen flörtade han med kioskpersonalen och fick lite saft och bulle! Han sköter sig ganska bra själv på matcherna nu mera! Efter matchen åkte vi hem och sen satte jag igång med tvätt, tvätt och åter tvätt. Och medan maskinen tvättade så städade jag! Bra dag man valde, har ju liksom varit hyfsat varmt idag om man så säger! Men det gick bra i alla fall! Sen blev det god middag tillagad av mannen och sen lite slappande framför datorn. Pratade lite med svägerskan i telefonen och då kom Kristoffer in och sa att det var läggdags för han var trött. Så då fick jag snällt lägga på, för är jag hemma så är det inte lönt att Lucas försöker lägga honom. Han tvärvägrar! Det är mammas kille! Men ikväll var han så trött att han inte ens bad om att jag skulle läsa en saga! Och då var klockan knappt halv nio! Det är tröttande för en fyraåring att aktivera ca 7 st 12-åringar i dryga timmen! Alexander har som vanligt tillbringat större delen av kvällen på sitt rum framför datorn, så det har varit lugnt och skönt! Synd bara att tv:n inte har något roligt att erbjuda!

Annars har det väl inte hänt så mycket egentligen sen jag sist skrev. Bara samma gamla vanliga. Dock har jag ju haft lite egentid ett par timmar i tisdags, onsdags och torsdags då Mr K var på dagis och det har varit riktigt skönt! Och under dessa timmar gjorde jag inte många knop alls, bara slappade! Förutom i torsdags då. Sist skrev jag väl att jag blivit kallad till en kurs på AF som börjar nu på måndag och i måndags var det informationsmöte angående kursen. I onsdags efter lunch fick jag mail från AF om att jag måste in och skriva under papperna angående kursen. Senast torsdag! Med andra ord dagen efter jag fick mailet! Men herregud liksom! Kan de ha lite framförhållning i alla fall! Tänk om jag inte kollat mailen förrän på torsdags eftermiddagen? Då hade det ju varit kört! Jag skrev till damen som mailat mig att nästa gång man måste in dit med så kort varsel så skulle jag verkligen uppskatta om de ville kosta på sig ett telefonsamtal i stället! Då vet ju både de och jag själv att informationen nått fram! Har inte fått svar på det men det räknade jag inte heller med. Jag sa även till surkärringen i kundtjänst/receptionen/informationen (tycker de byter namn titt som tätt så jag vet faktiskt inte vad de kallar det nu....) att de gott kunde ringt. Fick inget svar därifrån heller, däremot en väldigt giftig blick!  Efter att jag skrivit under det förbannade papperet gick jag in en sväng till stan i alla fall, jag skulle kolla lite tillbehör för att göra lite nya smycken. Men det finns ju inte så många såna ställen i stan, mest hobby-butiken uppe på Baronen och de hade inte ett skit av det jag behövde så det blir till att skicka efter istället. Blir onekligen billigare så också, men det är smidigare att kunna titta i affärer och köpa direkt! Inte alltid så lätta att begripa hur vissa saker ser ut i verkligheten när man bara har en bild på internet att titta på! Men det ska nog bli bra när jag väl får tummen loss och beställer alla delarna!

I går (fredag) var jag och handlade lite. Kände att jag bland annat behövde en ny mascara. Min gamla har jag ju knappt använt på över ett halvår och den har torkat lite. Men när jag nu ska gå kursen kanske jag känner för att sminka mig lite i alla fall. Fast bara kanske!

Jag har ju berättat att vi skaffat en ny familjemedlem i form av Zingo. Det var ju katten som Kristoffer fick när han fyllde år. Men nu har vi bestämt oss för att vi inte slutar där, vi skaffar en ny familjemedlem till när vi ändå är igång! Mer om detta lite längre fram när det närmar sig leverans!

I morgon har Alexander Tema-träning. Det är en heldagsträning med fotboll och denna gången är det i Ljungbyholm. Det är ett antal killar från olika klubbar som får träna tillsammans. Så i morgon blir det ingen sovmorgon, han ska vara på plats klockan nio. Sen ska han hämtas hem igen klockan 16 och efter det passar vi på att åka ner till mina föräldrar på middag!

Finaste fisen min!
Idag blev mamma så stolt över din stora storebror! Han spelade match och gjorde två mål! Och så spelade han riktigt bra hela tiden i övrigt! Bra jobbat! Nästa år får Kristoffer börja spela också om  han vill, för då är ju han fem och där har IFK Berga gränsen. Skulle tro att han vill börja, men med honom vet man ju å andra sidan aldrig riktigt. Men det är ju ett tag kvar tills dess så det behöver vi ju inte bestämma nu! Kristoffer sprang runt och sparkade boll med flera killar och tjejer som är i Alexanders ålder, de verkar tycka det är helt ok att han limmar fast på dom! Tror nog att även du skulle fått vara med dom och lekt! Mamma saknar sin lilla fisunge. Mamma älskar sin lilla fisunge. För alltid. För evigt.

Dagisstart!

Idag började dagis igen och Kristoffer var så glad och lycklig! Tröttande var det helt klart också för när jag hämtat hem honom så somnade han i min säng tittandes på film! Han fick sova en stund innan jag väckte honom, men det var inte lätt att väcka honom! Jag hade lite delade känslor när det gäller att få hela 5 timmar helt själv hemma. Ja bortsett från katterna då! Jag är ju inte van vid att vara själv hemma längre, ungarna har ju varit hemma hela sommaren. Men det gick bra, tog det lugnt, tittade på en film, städade lite och fixade lunch. Vid femtiden kom mina föräldrar för att vara barnvakter till Lucas kom hem från jobbet för jag och Alexander skulle på föräldramöte med hans nya klass. Hans mentorer verkar vara superbra och trevliga! Och bäst av allt, Alexander tycker om dom! De flesta av föräldrarna kände man ju redan, antingen från tidigare klassen eller fotbollen. Den kvinnliga läraren och jag kände igen varandra, men varken hon eller jag kan komma på från vad!! Irriterande! Nu kommer jag gå och tänka på det...

Igår (går lite baklänges idag märker jag!) var det Alexanders första dag i nya klassen. Han har nu börjat sexan och på högstadiet! Det är stort!! Även klassen är stor. Tidigare var de ca 18 elever i hans klass, nu är de 31 stycken! Lite skillnad! Men det är visst inte så många lektioner de har i helklass så det blir nog bra. Nytt för i år är ju att det ska väljas ett språk. Tyska, franska eller spanska. De kommer att få prova varje språk i tre veckor och efter höstlovet ska de välja vilket de vill fortsätta med. Detta tycker jag är väldigt bra, det är ju inte lätt att veta vilket man tycker bäst om ifall man inte får prova först!

Måndagskvällen spenderades nere på Berga IP där Alexander spelade match. De spelade riktigt bra och vann med 1-0. Men himmel vad skott på mål de hade! Motståndarnas målvakt var helt suveränt bra, men det är ju självklart våra också! Men det var lite incidenter som förstörde matchen. En av våra killar fick en riktigt ful armbågstackling i ryggen. Då säger han något som inte var så smickrande till killen som tacklade honom. Då springer den killen fram till vår kille och smäller till honom i skallen! Motståndarkillen blev utvisad i fem minuter! (vår kille blev utbytt) Och när detta händer så springer motståndarnas tränare ut på planen! Där har de ju knappast att göra, men ok jag kan köpa det när det hände en sån grej! Men sen när de ska få igång spelet igen och alla spelare är uppställda och väntar på signal springer de ut igen och coatchar killarna i mitten av planen! Men gisses, skärpning liksom! Men jag måste verkligen säga att domarna gjorde ett bra jobb, unga killar, men ändå vågar ta tuffa beslut. Men nu slutar det ju inte här. Det är nu det blir riktigt pinsamt! När de tackat varandra för matchen kräver motståndartränarna att alla killarna och våra tränare ska samlas på planen och så börjar den ena tränaren babbla. Det han säger är att dom är väldigt besvikna på hur vår kille agerade, att han sa jäkla fetknopp (tror jag det var, i alla fall något liknande) och att man absolut inte få bete sig så. Men han sa inte ett ord om hur deras kille agerat! Det tyckte dom tydligen var helt ok! Visst, du ska inte säga en sån sak, det är helt riktigt. Men att springa fram och slå någon i huvudet bakifrån måste väl ändå klassas som aningens värre beteende! Eller? Jaja, det som hänt har hänt. Synd bara att det var mot det laget för det har alltid varit bra matcher som våra killar tyckt om att spela och som vi föräldrar tyckt om att titta på. Och sånt här ändrar ju tyvärr hur man ser på saker och ting... Efter matchen var vi hungriga så då blev det en tur runt Burger King! Sen tittade jag på Svenska Hollywood-fruar. Fast vad jag inte begriper är varför det heter fruar. I denna säsongen (och även i förra) var ju inte ens två av dom gifta och därmed inte heller fruar... Men men...skitsamma! Sen blev det sängen för jag var så fruktansvärt trött då jag sov skitdåligt natten innan, men det kommer jag till strax!

Då är vi på söndagen. Vi gjorde inte allt för mycket alls faktiskt. Alexander var hos kompisar i Smedby så Lucas fick leka taxi. Annars tror jag faktiskt inte vi gjorde något särskilt. Men när jag skulle gå och lägga mig så bröt jag ihop. Såg hela tiden Jonathan framför mig där han låg på sjukhuset, först i vagnen, sen i sängen och sist i kistan. Såg honom så tydligt i den fina orangea bodyn, de bruna plyschmysbyxorna och vita strumpor. Blåare och kallare för varje minut... För första gången på ganska länge tog jag ett krampaktigt tag om hans stora fina känguru och grät mig själv till sömns. En väldigt orolig sömn. Det var första gången på länge som jag verkligen kände för att ta en insomningstablett, men av flera olika orsaker så kan jag inte göra det. Vill verkligen inte riskera att fastna för dom när det gick så pass bra för mig fram till nu. Men dessa sammanbrott, eller vad jag nu ska kalla dom, kommer mer och mer sällan. Dessvärre verkar det som om de kommer starkare och starkare för varje gång istället. Det är liksom som om det samlar på sig och tillslut blir det fullt och då brister det. Men förhoppningsvis tar det ett tag till nästa gång, för jag är helt övertygad om att det kommer fler gånger!

Lördagen... Vi startade med lite shopping. Jag ville till Bauhaus för att kolla om de reade trädgårdsprydnader tillsammans med resterande av trädgård som de rear nu. Men det gjorde de inte! Det jag skulle titta på var en 30 cm hög granitnalle att sätta på Jonathans grav till våren när jag ska göra om rabatten. Jag hade tur, kan man säga! De har en på 20 cm som kostar 499 kronor och den på 30 cm kostar 995 kronor! Lite häftigt kanske...! Men det var så att de skrivit fel pris på hyllkanten så att även framför den på 30 cm stod det att den kostade 499 kronor så då sa jag till killen som jobbade där att om ni har skrivit fel pris så måste ni ju också stå för det! Så jag fick den för 499 kronor! Men jag kan också tillägga att prislappen på hyllan åkte ner fortare än vi gick därifrån... Men gisses, tusen spänn! Aldrig att jag gett det! Men det ska väl lite till att nån bär iväg denna nalle i alla fall, den väger över 17 kilo! Ställde den på vågen när jag kom hem! Den är superfin, har tyvärr inte tagit något kort på den men det kan jag göra till nästa inlägg! Eller nästa igen, beroende på när jag orkar och kommer ihåg! Resterande shopping gjordes på Giraffen. InterSport stod först på tur för Alexander behövde ett par bra skor med ordentlig dämpning till parkour-träningen. Vi hade tur och hittade ett par där juniorstorlekarna gick ända upp till storlek 40 vilket han behövde. Och varför det var tur? Jo, juniorskorna är klart billigare än vuxenmodellerna! Så vi kom undan med "endast" 800 kronor! Men det blir surt nästa gång han behöver nya liknande skor eller fotbollsskor, för sen lär vi inte komma undan med juniorstorlekar längre... Men det är bara att bita i det sura äpplet och betala, riktiga skor måste ju ungen ha! Bara hoppas att han inte fått min extremt höga hålfot så att han behöver specialsulor han också, för då blir det klart dyrare! Vi har våra misstankar om att han ev har ganska hög hålfot, såg ut så på avtrycken vi gjorde förra hösten...Men än så länge har han inga problem så det är ju bra! Sen blev det lite mathandlande och sist men inte mist åkte vi till kinarestaurangen vid stationen och handlade med oss god kinamat hem! Så när vi kom hem smaskade vi kinamat tills vi var mätta och goa! Och på kvällen käkade vi kräftor! Gottis dag med andra ord!

Jaha, det var nog ungefär allt som hänt sen sist! Eller nej förresten, igår var jag ju på AF för informationsmöte om en kurs jag ska börja på på måndag. Kompetenskartläggning heter den och är på Lernia. Kursen i sig verkar vara bra, men frågan är om det egentligen är rätt tillfälle för mig att göra den just nu? Och så ska vi ju inte prata om många av de andra som också var på mötet. Inga direkt höjdare om man säger så. Fanns kanske en eller annan som verkade vara lite normal i alla fall, så vi får hoppas på det. Sen skulle man fylla i ett papper om man ville gå kursen eller inte. Om man inte ville så skulle man även uppge varför. Som om man har så mycket att välja på! Säger AF att du ska gå en kurs så är det ju bara att snällt gå kursen! Ja, om du vill få några pengar vill säga, annars kan du ju säga ner hur mycket du vill. Men jag både vill ha och behöver pengarna så jag får snällt gå kursen!

Kommer jag på mer jag missat så antingen struntar jag i det eller så kommer det vid annat tillfälle, för nu får det vara bra för idag!

Sötaste finaste Jonathan!
I helgen köpte mamma en superfin, stor och tung nalle som jag ska ställe på din grav till våren när jag tar tag i mina nya planer och gör om. Mycket mer stenar kommer det bli då och en liten djurpark! Tror jag du kommer gilla! Härom kvällen och natten hade mamma det riktigt jobbigt. Jag bara såg dig framför mig hela tiden, efter att du dött. Dina läppar var knallblå och du var så kall, så kall! Varför måste det vara en sån bild som lättast kommer för mina ögon? Varför kan det inte få vara en fin bild när du var i livet och glad? Men du var fin även i livet efter detta, du kommer alltid att vara fin! Men jag vill i alla fall hellre ha en levande och go kille på bild som starkast minne! Men det kanske jag kommer få med tiden... Mamma saknar dig och mamma älskar dig. För alltid och för evigt.

Tokig unge!

Idag har Mr K haft en total stirr-dag! Antingen har han gapat och bölat för att det inte gått som han velat, eller så har han farit omkring som en virvelvind precis HELA tiden! Längtar tills jag kan lägga honom i säng...och få lite lugn och ro! Tanken var att hans farfar skulle hämtat honom i eftermiddags för en ny tur till Skälby, men vädret var ju inte det bästa för det idag och så hade farfar feber och ont i huvudet! Så istället har han rivit huset...

Vi startade dagen med lite shopping. Gubben jobbade så min snälla mamma ställde upp som chaufför! Vi startade på Blomsterlandet och köpte fina buketter till gravarna och även en hem till köksbordet. Sen åkte vi till Modehuset och köpte skor till Alexander. Efter det en tur till MediaMarkt och inhandlade en väska, även den till Alexander och sen gick vi in på CityGross och handlade mat! När detta var klart begav vi oss till Arbetsförmedlingen så att klantiga jag kunde lämna in min närvarorapport drygt en vecka för sent, så inga pengar till mig förrän om ca två veckor ! Skitkul! Men det var kanske inte så lustigt att det glömdes bort förra veckan, det var ju lite mycket då. Dagen innan den skulle lämnas var det treårsdagen av Lucas mammas död. Hon dog väldigt plötsligt av en hjärtinfarkt, så det kom ju helt oväntat. Dagen lappen skulle lämnats in på var sexmånadersdagen av lilla Jonathans död, och då fungerade ju inte min tankeverksamhet så där bra precis! Men idag är den i alla fall inlämnad med Försäkringskassan tar två veckor på sig att fixa utbetalningen! Efter det tog vi en tripp till Frukthuset, det är ju så långt mellan AF och frukthuset...! Köpte goda färska vaxbönor och lite annat gott! Sen var det dags för det traditionella fredags besöket på kyrkogården! Och i och med att mamma var med så tog vi även svängen förbi mormor/morfars och farmor/farfars gravar och satte nya blommor där också! Sen gick vi till mitt lilla hjärtas grav och satte en jättefin bukett och tände ett ljus. Det blev ett ganska snabbt besök idag för vädret var ju inte precis roligt med allt regn!

Sen åkte vi hem och käkade lunch. Soppa till mig och mamma, tyckte det var perfekt soppväder idag! Och nudlar till mina nudelälskande barn, snart växer det väl nudlar ur öronen på dom! Efter det lekte mamma och Kristoffer en liten stund innan hon åkte hem! Jag hade hoppats att Kristoffer skulle gå i däck framför en film, men icke! Men han låg i alla fall och tittade och vilade en timme, så det får man väl vara glad över! Själv satte jag igång en film, bäddade ner mig i soffan och somnade som en liten gris! Skönt! Sen upp och städade lite och sen kom gubben hem och hade inhandlat middagsmat. Det blev potatis, rökt flundra och romsås! Mumsigt och smaskigt! Och nu är jag själv helt slut i skallen. Det är väldigt tröttsamt när Kristoffer är på sitt stirrigaste humör och dessutom att handla med honom med sig då! Och för att göra saken ännu värre så var även Alexander med idag för ovanlighetens skull. Nu menar jag inte som det säkerligen låter, att Alexander var jobbig! Men de två tetas så det sjunger om det precis hela jäkla tiden och då blir det ju ännu stirrigare och stressande!

I två dagars tid har det varit lite nostalgi här hemma! Kristoffer har tittat på I Fablernas Värld och tycker det är roligt! Så nu har man den låten på hjärnan! "Hej uggla tjena mors, kom hit en stund till oss, vi sitter ju här..." Känns det igen kanske? Ja, man tittade ju onekligen på det när man själv var liten. Lite kul att se hur utvecklingen av barnprogrammen gått framåt! Inte många  ungar av idag som skulle vilja titta på den typen av barnprogram vi hade att se, de är ju alldeles för mesiga! Men det är lite mysigt att sitta vid datorn och höra Ugglan och hans vänner i bakgrunden! Nostalgi som sagt!

Jag skrev ju i ett tidigare inlägg att det inte händer så mycket just nu, men att det snart kommer att ändra sig. Och det kommer det att göra ganska ordentligt! Tyvärr inte, och jag menar VERKLIGEN INTE, NÄR vi vill,  men SOM vi vill, så det får ju gå i alla fall! Återkommer med mer information angående det längre fram, för det är en hel jäkla procedur som tar en halv evighet att redogöra för. Men även veckan efter nästa kommer en förändring för min del. På måndag nästa vecka ska jag på informationsmöte på AF ang  en kurs de anser att jag ska gå. Kursen startar sedan måndagen därpå. Tror jag. I det ena pappret jag fått står det kursstart den 28/8 och på ett annat den 1/8. Men då jag fick papprena för två dagar sedan så antar jag att det är den 28:e som gäller... Kursen heter "Kompetenskartläggning" och hålls visst av Lernia. Ska pågå i sex veckor på heltid, hoppas bara att det är roligare än det låter! Men sen är kanske inte jag i det stadiet i livet just nu när det är som mest lämpligt med en kurs av denna typen...men men, har AF bestäm så har de. Veckan kursen börjar har jag även fått en kallelse till min handläggare på AF. Denna tiden fick jag förra veckan så igår mailade jag henne och frågade om jag skulle komma då eller om vi skulle sätta en ny tid efter kursen. Jag skulle komma i alla fall för vi behövde göra en handlingsplan och det skulle göras så fort som möjligt. Jo, det har ju verkligen gått fort! Det är ju BARA 5 månader sedan jag skrevs in på AF!!!  Så få vet man ju vilka tidsramar de arbetar efter...

Planerna för resterande del av helgen är lugn! Inga matcher!! Vi skulle varit hos goda vänner på middag i kväll, men de fick ställa in. Tråkigt, men så kan det vara ibland. Vi skulle ta det nästa vecka i stället, hoppas bara vi kan sammanfoga våra scheman då för vi har ganska fullt! Alexander börjar skolan på måndag. På kvällen på måndag har han match. Tisdagen är det föräldramöte med A:s skola och själv har han PK-träning. Onsdagen är vi fria! Torsdagen har han åter PK-träning och fredagen fotbollsträning. Lördagen är det match igen! Så nästa vecka händer det lite i alla fall! Åter till denna helgen. I morgon ska vi ta en tur med mer shopping. Behöver handla lite mer mat. Enklare att handla mestadelen av maten när sambon är med då det ju faktisk är han som lagar maten! Vi ska även köpa kräftor som vi tänkte mumsa i oss på kvällen! Och så ska vi inhandla kinamat att intaga under tidigare delen av eftermiddagen! Gott! Och även ytterligare ett par skor till Alexander. De han fick idag var en textilsko, typ Converse och i morgon måste vi inhandla en bra gympadoja med rejäl dämpning i som han kan ha på PK:n annars går hans knä åt h-vete ganska snabbt för de tar mycket stryk av alla hopp och så! Utöver det så ser det lugnt ut, men det kan ju komma att ändra sig!

Nu ska jag strax se om Mr Stirro kan känna sig färdig för sängen!

Finaste fisen min!
Idag var mamma, Alexander, Kristoffer och mormor vid din grav och satte nya fina blommor och tände ett ljus. Vi var och handlade och dina storebröder tetades och tjafsade mest hela tiden, precis som vanligt! Alexander behövde bland annat en ny väska till skolan börjar på måndag och vi fick tag i en som verkar bli kanon! Mamma somnade en stund på soffan i eftermiddags, vilket jag behövde för jag var så trött i huvudet efter allt tjafs under handlingen! Nu ska jag strax se om Kristoffer vill gå och lägga sig, hoppas det! Mamma saknar dig och mamma älskar dig! Nu och för alltid, glöm aldrig det min äskade lilla minifis!

Lugn helg!

Nu är det ett par dagar sedan jag sist skrev, men just nu händer det inte särskilt mycket i mitt liv och då känns det lite meningslöst att skriva! Och så har jag kommit in i en period där det känns lite jobbigt att blogga också... Men det ändrar sig nog igen ska ni se! Och snart kommer det hända saker här igen så jag kanske börjar skriva mer regelbundet igen!

Tror att det var i torsdags jag skrev sist. Fredagen hände inte mycket! Var inte på kyrkogården som jag alltid annars är på fredagar. Vi var ju där på torsdagen så ljuset brann ju fint även på fredagen. Hade vissa funderingar på att åka in till stadsfesten på fredagskvällen och lyssna på Veronica Maggio, men jag orkade inte riktigt med det. Alexander pratade dagen innan om att han kanske ville det också, men inte heller han hade orken kvar på kvällen. Jo, vi var ju inne i stan en sväng tidig förmiddag. Alexander och hans kompisar i PK-gruppen hade ju uppvisning och det var kul att se! Det var som ett gäng apor som svingade sig i en byggställning! Ordföranden och en kille till i gruppen var med i radion på förmiddagen och radioprataren tyckte det såg ut som Jungel George på droger! Kul jämförelse! Kanske dock inte helt passande med tanke på att de flesta medlemmarna är ganska unga, men kul i alla fall! Vi handlade lite under eftermiddagen också, annars som sagt inte mycket aktivitet!

Lördagen städade jag lite på förmiddagen. Vid fyra var jag på plats i slottsparken för att se målgången av kanalsimningens 1800 meter "lopp". Min äldsta brorsdotter simmade så jag ville självklart se hur det gick! Hon kom i mål som fjärde dam och totalt med både damer och herrar kom hon på en suverän 16:e plats (av 66 startande!)!!! Hon var näst yngst i startfältet, snart 13 år gammal och kom inte mer än dryga 5 minuter efter segraren som var en man som är med i landslaget! Det är inte dåligt jobbat! Så faster blev riktigt stolt! Och på kvällen var det åter dags att bege sig till stan för att se samma tjej i plurret! Denna gången var det fackelsimning i kanalen utanför bibblan. Jättefint, och de var väldigt duktiga! Tyvärr hade de problem med ljudanläggningen så det blev rejält försenat! När de simmat klart med facklorna var det en operagubbe i en skylifts tur att sjunga. Han skulle tydligen ha sjungt två stycken men det hade visst inte Sator uppfattat så de drog igång sin konsert efter första stycket! Operagubben blev väldigt missnöjd! Själv fick jag lyssna en stund på Sator medan jag väntade på att vår "lilla" simmerska skulle torka och byta om. Sen åkte jag hem igen och tittade en stund på en film. Och sen blev det sängen!

Då är jag framme vid söndagen, idag med andra ord! Sovmorgon fick jag. Skönt! Lugn dag. Fick besök av Anna en stund under eftermiddagen. I går vid 13-tiden sprang Kristoffer och trillade på asfalten och skrapade upp båda knäna, så resten av gårdagen och fram till 13-tiden idag har vi fått bära honom för han har inte kunnat gå när det var blod! Spelade ingen roll att han hade plåster på sig! Men när han fick långbyxor på sig så såg han ju inte längre plåsterna så då gick det plötsligt hur bra som helst! Detta innebar ju dock att han hade ca 1 dygns vila att ta igen och det gjorde han med besked! Dårhus kan man lugnt kalla det! Men han hade ju roligt i alla fall! Större delen av tiden! Anna och jag drack lite thé och pratade så gott det gick i dårhusmiljön! Gubben var inte hemma för han var duktig och tvättade och vaxade bilen så nu är den ren och fin! Kvällen har varit lugn. Middag, städat av köket och nyss lagt Mr K i sängen. Alexander vill spela BUZZ så vi får väl se vad det blir! Kanske, kanske inte! Har lite svårt att bestämma mig. Har varit tokseg i skallen idag. Ont som sjutton och problem med värktabletter. Är ju liksom inte kul att ta en tablett för att få bort huvudvärken och istället få ont i mage/rygg på grund av att levern reagerar på tabletterna i och med att jag inte har någon gallblåsa! Men det är de enda tabletter jag kan ta just nu och det suger!!! Känns som att behöva välja mellan pest eller kolera... Men det fixar sig väl det också så småningom. Håller på att experimentera lite nu med vilka värktabletter som kan funka bäst när de dragit in dexofen. Och han man då heller ingen gallblåsa begränsas utbudet rejält! Skitkul!!!!! Men men, sånt är livet. Har ju faktiskt varit med om värre saker än så...

Älskade lilla Jonathan!
I helgen har det varit lugnt. Varit och tittat lite på när din äldsta kusin simmat och hon var superduktig! Din yngsta kusin var också med för jag var inne och tittade med mormor och morfar och de var barnvakter. Kristoffer trillade igår och skrapade upp sina knän så det har varit jättesynd om honom (enligt honom själv!). Men när han inte såg sina plåster glömde han bort att han hade ont! Nu ska mamma kanske ta och spela lite TV-spel med stora storebror, om jag orkar! Puss och kram, min vackra underbara lilla kille! Mamma saknar dig och mamma älskar dig! För alltid och för evigt, min underbara ängel!

Sex månadersdagen...

Jag kan inte fatta att det idag är sex månader sedan min fina lille kille blev en ängel och flyttade upp bland molnen. Men det är det...

Idag fick vi lite sovmorgon! Kristoffer vaknade inte förrän vid nio så det var skönt! Sen gick vi upp allihop och åt lite frukost. Sen körde jag en maskin tvätt och efter det begav sig hela familjen till kyrkogården. Idag till Jonathans grav. Igår var vi ju på Södra Kyrkokårdens minneslund och satte en blomma på treårsdagen av Lucas mammas plötsliga bortgång. Men idag var det som sagt till Jonathans grav vi gick. Planterade en fin liten blomma, har för mig att den heter höstaster. Lilablåa fina blommor är det på den! Den fick ersätta de Flitiga Lisorna som jag tyckte gjort sitt. Vi passade även på att rengöra gravstenen, lyktan och alla fina saker som står där. Allt blir ju så smutsigt när det regnar, då stänker ju massor av jord upp! Men nu blev det så rent och så fint! Tände ett nytt ljus gjorde vi ju självklart också och tog oss en titt på fiskarna i dammen. De som var så små för bara nån månad sedan har nu blivit klart mycket större! Även det ett tecken på att tiden fortsätter även utan min älskade lilla Jonathan...

På vägen hem från kyrkogården stannade vi till i mataffären för att inhandla lite bullar till kvällens utflykt. Hittade också en väldigt fin bukett blommor. Blommorna gick i orangea toner och det är ju Jonathans färger så det kändes passande. Blommorna var till vasen på köksbordet! Väl hemma igen var det bara att köra igång nästa maskin tvätt. Tar liksom aldrig slut... Lucas fixade middag som vanligt, fast klart tidigare än vanligt! Men maten var god som vanligt! Sen fixades kaffe och thé att hälla på termos, packade ner termosarna, muggar, dricka, bullar och kex. Sen var det dags för kvällens utflykt!

Klockan fem var det samling på Berga IP för avfärd mot Persnäs på norra Öland. Tar närmare en timme att köra dit så Kristoffer somnade på vägen. Matchen skulle starta kl sju men då det var många av killarna som ville in på Rix FM Festivalen så hade tränarna kollat med motståndartränarna om vi inte kunde köra igång lite tidigare, ca 30 minuter. Det skulle visst inte vara några problem hade de sagt. Men problemet uppstod dock när domaren inte behagade komma förrän fem i sju... Så det sket sig med en tidigare start om man säger så! Och vilken domare sen. Själva domarinsatsen var det inget större fel på, men hur såg han ut? En vuxen karl. Tröjan nedstoppad i shortsen. Shortsen minst två storlekar för små och uppdragna så långt det bara var möjligt! Usch och fy! Inte sexigt nån stans! Risken finns nog för kraftiga mardrömmar efter detta! Kristoffer var hur duktig som helst. Underhöll både vår egen publik och motståndarpubliken! Han var i farten hela tiden. Killarna spelade riktigt bra idag och vann med 4-1. Alexander var supernära att göra ett mål. Men han var i alla fall inblandad i deras första mål. Han sköt bollen rätt på en motståndare som lyckades peta in bollen i mål! Självmål med andra ord! Men det skiter vi i, det är mål för vår del det också! Trött Alexander i bilen på väg hem, men han hade kämpat ordentligt och sprungit massor. Han fick mycket beröm av tränarna idag och det är ju alltid kul!

När vi kom hem igen var klockan drygt nio och vi fixade lite kvällsmackor. Sen gjordes Kristoffer i ordning för sängen, jag läste en saga för honom och nu ligger han och har antagligen somnat. Annars lär det inte ta lång tid! Själv funderar jag på om man ska gå och lägga sig eller titta på något. Har inte riktigt bestämt mig än. I morgon ska vi in till stan en sväng. Alexander ska vara med Parkouren vid Sveaplan mellan 12-18 för att göra uppvisningar och låta andra prova på. Så vi tänkte att vi skulle in och titta lite på dom! Om jag fattat det hela rätt så är tanken att uppvisningarna kommer hållas varje hel timme och därefter är det prova på som gäller. Inte för att det finns minsta risk att jag tänker prova på! Och så tänkte vi även ta en liten tur på stan tror jag!

Jag bävade för denna dagen, men det har faktiskt gått över förväntan. Så nu mår man dåligt för det istället. Blir liksom aldrig riktigt bra! Mår jag dåligt så mår jag ju dåligt! Mår jag bra så mår jag dåligt för att jag mår bra! Jag får helt enkelt dåligt samvete för att jag kan må bra när jag inte längre har min älskade lille kille hos mig! Men jag vet ju att livet måste gå vidare, och det har jag ju märkt att det faktiskt gör! Fast när nån sa det till mig för sex månader sedan visste jag inte om jag kunde tro det! Jag visste det på något vis, men att inse det är en helt annan sak! Nu känns det i alla fall lite lättare de dagar jag faktiskt mår bra, får inte riktigt lika dåligt samvete längre. Bara nästan! Men jag måste ju tillåta mig att vara glad också, annars går det ju inte! Men vissa dagar går det bara inte. Men nu känns det som om jag kommit till en punkt där de braiga dagarna är fler än de dåliga, och det är väl ett steg i rätt riktning antar jag. Men det är så ruskigt jobbigt! Jag saknar Jonathan så otroligt mycket, varje dag! Varje timme! Kanske inte längre varje minut, men många gånger under en timme.

Tiden läker inga sår, men den hjälper en att leva med ärren...

Min älskade Jonathan!
Idag har det gått sex månader sedan du blev en ängel och lämnade mig kvar här på jorden! Det har varit fruktansvärda sex månader utan dig, min älskling! Mamma älskar dig. Mamma saknar dig. För alltid. För evigt. Du är min underbara, vackra lilla kille!

Sex månader har nu gått

Jag vill ge dig
så mycket kärlek,
vem ska få den nu?

Jag har så mycket
känslor över,
vad ska jag göra nu?

Jag vill hålla dig,
ta hand om dig,
vara med dig,
lära känna dig

Jag vill ge
hela mitt liv till dig,
men du är inte här!

Jag vill ge dig
så mycket kärlek

Jag ska vårda ditt minne,
ta hand om ditt ljus

Jag ska vara
med dina bilder
lära känna din sten

Jag ska ge hela mitt liv
till din heliga plats
nu när du inte är här

Jag vill ge dig
så mycket kärlek

Text: Annika Haaker

Musik: Emma Nordenstam/Magnus Saldin

Album:”…men du är inte här”

Pappas födelsedag!

Idag fyller min älskade pappa år! Hela 65 stycken år blir han! Så idag har vi självklart varit och firat honom! God smörgåstårta hade mamma gjort. Ingen gör så god smörgåstårta som min mamma, det är helt klart! Annars har det väl inte hänt allt för mycket idag.

Fick lite sovmorgon. Kristoffer vaknade lite innan åtta men var fullt nöjd med att titta på barnprogrammen som omväxling. Oftast vill han att jag ska gå upp och sätta igång en film, men idag slapp jag det! Så runt nio-tiden eller så gick jag upp! Alexander var ju inte hemma, han sov i Rockneby hos en kompis. Förmiddagen tillbringades mest slappandes. En dusch tog jag och det tar ju väldigt mycket energi för mig. Först ladda ett bra tag och sen själva genomförandet, det är inte lätt. Men det måste ju göras så det är "bara" att bita ihop... Sen gjorde vi oss i ordning, körde till Rockneby och hämtade Alexander och sen till Kolboda för att fira pappa. Lagom när vi har ca 3 minuters körväg kvar så somnar väl Kristoffer! Så då kör vi ner till stora bryggan en sväng och kollar omgivningarna lite. Det händer ju inte så ofta att man är där nere längre! Men det är lite kul att ta en tur i omgivningarna ibland och se vilka hus som ser likadana ut fortfarande och vilka som har förändrats. Och på detta sättet fick ju Kristoffer ca 5-10 minuters extra sömn! Väl framme åts det som sagt god smörgåstårta och fikades med kaffe och kaka. Vid sjutiden begav vi oss hemåt igen och nu sitter jag här.

Har just konstaterat att det som vanligt en tisdagskväll under sommaren inte finns ett skit på tv:n så ikväll får det bli en film! Vet inte riktigt vilken än... Sen lär det bli tidig sänggång, i morgon har vi lite att stå i. Bland annat ska vi runt Södra Kyrkogårdens minneslund och sätta en blomma för i morgon är det tre år sedan som svärmor hastigt gick bort. Och på torsdag är det sex månader sedan min lilla fisunge lämnade oss...

Hej goseplutten!
Idag har vi varit hos mormor och morfar för att morfar fyllde år. Det var trevligt och vi fick äta mormors supergoda smörgåstårta! Jag har under ett par dagar funderat och planerat mycket hur jag ska göra med rabatten vid din grav nästa vår. Det är ju en del blommor som inte alls vill sig. Bland annat den gula fetknoppen jag satt mellan stenpartierna. Och så är inte heller hängsälgen så pigg. Det är nog helt enkelt så att det inte blir tillräckligt med sol på rabatten och därför blir den även lite för blöt. Så nästa år blir det nog så att jag gör om och lägger mycket mer sten. Sparar lite jord för liljan och lite för vaser och en eller två säsongsblommor. Sen ska jag under vintern köpa lite olika stendjur som jag ska sätta dit till våren! Och om inte hängsälgen vill sig blir det nog en stor ängel eller ännu troligare, en stor nallebjörn i sten i den hörnan! Tror det kan bli superfint! Men vi får prova oss fram! Men jag kan ju hinna ändra mig, vintern är lång! Nu ska jag fixa i ordning lilla storebror för sängen! Mamma älskar och saknar sin lilla goseplutt väldigt, väldigt mycket! Puss på dig min älskade underbara ängel!

Lördag...

Kom inte på nån bra rubrik idag!

Härom dagen lät vi Zingo få vara ute själv med dörren öppen så att hon kan komma och gå lite som hon vill. Än så länge går hon inte så långt och det känns bra. Men Busan hade vissa problem med att fatta att kattluckan var upplåst igen så att hon kunde gå ut själv utan hjälp! Men det är ju det jag alltid har sagt, katter får antingen lång päls eller hjärna. Inte båda delarna. Och jag behöver väl knappast tillägga att Busan har lång päls... Men i går kväll kom hon äntligen på det så inatt har jag sluppit gå upp åtskilliga gånger för att släppa ut henne! Nu hoppas jag bara på att lilla Zingo ska sluta vakna på nätterna och vara helt tokkelig! Hon försöker krypa in under skinnet på mig, in i munnen och in i näsan, känns det som! Men bara på mig, så det kanske blir en mattekatt! Visst är det mysigt och gosigt ibland, men inte när hon lägger sig över hela ansiktet på en!

Igår fick jag ett sms-avi om att jag hade ett paket från HM att hämta ut på Pressbyrån. När jag kom dit så träffade jag en gammal vän som jag inte träffat på åtskilliga månader nu. Vi har regelbunden kontakt via FB men i verkliga livet var det ett bra tag sedan. Även han har haft (och har fortfarande) en jobbig period i livet, men det börjar gå åt rätt håll för honom och det var väldigt skönt att höra! Sen har vi en annan gemensam FB-vän som också har det jobbigt. Vi pratade lite om detta och konstaterade att vi båda två finner viss tröst att det är fler som har det jobbigt! Känns elakt, men så är det. När man läser på FB vad folk som har det jobbigt skriver så känner man nån lustig känsla om att det är väldigt skönt att man inte är ensam! Oavsett vad de andra drabbats av så finns det fler där ute som också mår skit! Inte för att jag på något vis önskar någon att må som jag gör periodvis, men ändå. Ja, jag tror ni förstår vad jag menar! Och detta med att jag mår som jag gör periodvis är ju även anledningen till att jag inte längre skriver dagligen här på bloggen. Dels orkar jag inte vissa dagar, och dels känner jag att vissa dagar har varit så fruktansvärt innehållslösa att det inte finns något att skriv! Så då skiter jag helt enkelt i det! Det får ju liksom inte bli ett tvång detta med bloggandet, då förlorar det ju sin mening! Och meningen i mitt fall med bloggen: Terapi!

Alexander har tillbringat större delen av dagarna denna veckan med en kompis, känns skönt att han är sysselsatt! De spelar tv-spel, badar och kör en del PK. Kristoffer får vara hemma och dras med sin extremt tråkiga mamma, stackars barn! Men vissa dagar har vi det riktigt mysigt han och jag. Men jag önskar ändå att det fanns mer ork/lust/energi till att hitta på lite roligare saker med honom! Men det kommer väl med tiden det också.

Idag har vi varit på Byttan och ätit lunch med farfar/svärfar och hans sambo. Det var trevligt och maten helt ok. Alexander var dock lätt uttråkad och ville inte följa med från första början! Han var ju hemma hos sin kompis innan och ville tillbaka dit igen, vilket han fick när vi kommit hem igen! Han börjar ju komma in i den där åldern där det börjar kännas tråkigt att behöva följa med familjen på en del saker, roligare att hänga med kompisarna! Till viss del "tvingar" vi honom fortfarande, och till viss del slipper han. Det beror lite på vad vi ska göra och vad det är han vill göra istället. Men nu träffar vi ju farfar/svärfar ganska så sällan och han träffar sin kompis väldigt ofta, så då var inte beslutet särskilt svårt för oss. Men det innebär ju inte att han höll med oss...

Hemma igen la jag mig en stund på sängen för att läsa och rätt som det var somnade jag! Sov inte länge, kanske 30-45 minuter. Men himmel vad svårt det var att få upp ögonen! De ville verkligen inte samarbeta för fem öre! Jag hade supersvårt att vakna till helt och hållet, kände mig nästa sjuk. Hade god lust att vända mig om och sova vidare, men insåg att det inte var särskilt smart ifall jag ska kunna sova i natt också! Och det vill jag ju gärna göra. Har ju lite problem med nattsömnen till och från i alla fall, så jag behöver ju inte riskera att sabba den mer än nödvändigt!

Annars har det inte hänt särskilt mycket idag. Körde en maskin tvätt under kvällen. Borde ha kört åtskilliga maskiner under dagen, men orkade inte. Eller hade ingen lust... Vet inte riktigt vilket, men resultatet blir ju onekligen det samma så det spelar ju inte så stor roll! Får försöka ta tag i den delen i morgon istället!

Middag käkades sent idag, men vi åt ju lunchen ganska sen också så då blir det lätt så! Tacos stod på menyn, men jag hade ingen större aptit. Åt en del i alla fall. Jag vet inte om jag skrivit om en sak tidigare, tror inte det så jag skriver det nu. Har jag skrivit om det redan så blir det helt enkelt en repris eller så får ni hoppa över det! Jag lider ju av IBS. För er som inte vet det så är det en kronisk sjukdom som innebär att man har lättirriterad tarm. Skitjobbigt! Vissa perioder mår man hur bra som helt, kan äta vad som helst. Men vissa perioder mår man skit i magen. Kan behöva springa på dass flera gånger bara av att dricka ett par klunkar vatten! Under dessa perioder spelar det ingen roll alls vad man äter, jag reagerar på allt! Så ska jag iväg någonstans äter jag aldrig innan utan när jag kommer hem igen. Så att gå ut och äta och sen gå på bio är inte ett alternativ för mig. Jag måste göra tvärtom. Bion först och maten sen. Jag vet inte hur mycket olika saker jag testat, det finns ju ingen riktig medicin för detta. Men en del som kan hjälpa om man har tur. Hittills har inget hjälpt. Men för en och en halv vecka sedan började jag ta Vi-Siblin och det verkar faktiskt hjälpa! När jag började var jag inne i en riktigt hemsk period, men bara efter ett par dagar mådde jag klart bättre! Nu kan jag dock inte med säkerhet än säga att det hjälper, att det var därför jag blev bättre. Det kan ju också varit så enkelt att den dumma perioden gick över samtidigt... Men det får framtiden utvisa! Men jag är i alla fall hoppfull om att det kommer minska mina problem i alla fall. Bli av med problemen helt kommer jag ju aldrig bli, men kan jag bara få dom att minska blir jag överlycklig! Och en annan sak som var positivt med Vi-Siblin: Det är inte så jäkla dyrt! Annars brukar preparat som ska vara bra för magen kosta ganska mycket pengar!

Nu ska jag snart gå och lägga mig och läsa lite i min bok tills gluggarna stängs! Vi hörs kanske igen i morgon, annars blir det en annan dag!

Gosigaste lilla killen!
Idag har vi träffat farfar. Han bjöd oss på lunch på restaurang. Han sa att han hade varit vid din grav och satt fina blommor idag. Nästa vecka har jag tänkt att jag ska rengöra din fina gravsten och alla saker vi har lagt hos dig så att det blir extra fint till på torsdag. Då kommer jag med nya fina blommor och kanske nån liten fin sak till. Det är ju då sex månader sedan du blev en underbart vacker liten ängel. Fast jag önskar ju så att du istället dagen efter skulle få bli en underbart vacker liten kille på 18 månader! Men det kommer inte att hända, det vet jag... Men önska kommer jag aldrig sluta göra! Mamma älskar dig och mamma saknar dig, min gosiga lilla fina kille! Det kommer jag alltid att göra!

Finaste fisen min!

Idag har Kristoffer frågat och pratat om dig jättemycket! Det är så skönt att han vill och kan prata om dig, men samtidigt är det otroligt jobbigt för mamma!
Han säger upprepade gånger att han saknar sin Jonthan! Mycket! Och det gör vi alla!
Och så undrar han lite om rymdskeppet som din själ åkte iväg i. Vem kör rymdskeppet? Kommer rymdskeppet krascha snart?
Jag svarar honom att jag inte riktigt vet vem som kör rymdskeppet men att det inte kommer att krascha! Det kommer att landa mjukt och fint bland alla molnen!

Nu rinner mammas tårar igen. Det är tur att vi ska till din grav och tända ett ljus idag, för jag behöver verkligen gå dit idag! Och det vill Kristoffer också. Så vi åker när pappa kommit hem så kan vi gå allihopa! Nästa vecka blir riktigt jobbig för oss alla. På onsdagen är det treårsdagen av din farmors bortgång. Och på torsdagen är det sexmånadersdagen av din bortgång! Tuffa dagar! På tisdagen blir det lite roligare i alla fall, då fyller din morfar 65 år!

Åh herre gud vad jag saknar dig! Det känns som om hjärtat än en gång ska slitas itu i miljoner bitar, fast det redan har gjort det så många gånger! Kan inte fatta varför jag inte fick behålla dig hos mig, det är inte rättvist! Jag älskar dig med hela min kropp och hela min själ. Och det kommer aldrig någonsin att ändras! Du är och förblir min älskade son, min finaste lilla fis!

Trevligt besök

Igår blev inget inlägg, jag orkar ju inte alltid riktigt med det. Men idag blir det lite i alla fall!

Igår var jag med Kristoffer på BVC för hans 4-årskontroll. Han blev godkänd! Såg bra, hörde bra och det mesta av talet var hon nöjd med. Ska dock tillbaka om ca 6 månader och kolla om han fått grepp på de uttalen han har lite svårt för nu, men det var inget att oroa sig för! Sen fick han en liten självlysande orm av vår BVC-"tant"! Annars hände det inte särskilt mycket under gårdagen. Städade och slappade... Hade Zingo ute lite så att vi snart kan öppna kattluckan igen. Det går riktigt bra, hon går inte långt och det är ju det man hoppas på så här i början! Sen kommer hon ju att lubba iväg klart längre! Var och handlade lite efter att gubben kommit hem från jobbet.

Idag kunde vi konstatera att Kristoffer glömt kvar sin lilla orm på BVC! Så jag mutade helt enkelt Alexander med pengar så cyklade han och hämtade den! Ja, vad gör man inte när man själv inte känner för att göra det! Återigen fick Zingo vara ute en sväng under förmiddagen fast inte så väldigt länge denna gången för jag skulle ta fram slangen och spola av uteplatsen och då var jag orolig att hon skulle bli rädd och sticka iväg! Så då fick hon snällt gå in igen! Vi skulle ju få gäster under eftermiddagen och kvällen och uteplatsen behövde rengöras lite. Både altan och möbler och då är det klart effektivast att ta fram slangen! Passade även på att vattna lite i rabatter och krukor. Sen gick jag in och fixade lunch. Efter det kokade jag potatis och gjorde i ordning min smaskiga potatissallad som skulle serveras när gästerna kom. La mig på sängen och läste lite och så kom gästerna! Två vuxna och två barn där sonen är lika gammal som Kristoffer och dottern två år yngre. De lekte och stod i och verkade ha himla kul! Nu öppnade vi upp dörren igen och Zingo fick gå ut. Hon var ute hela kvällen och det gick jättebra så nu kan vi nog öppna upp luckan. Vet dock inte om hon re ut hur den funkar än men det vore å andra sidan bra om hon inte gjorde det. Då kan vi ha lite koll på om hon är inne eller ute ett tag nu i början. Men jag tror hon fixar det ganska så snabbt... Just nu ligger hon och Kristoffer på soffan och gosar med varandra, tror dock att Kristoffer somnar snart. Zingo sover redan...

Vi käkade god mat, drack kaffe/thé och åt glass. Alexander var inte hemma hela tiden för han hade fotbollsträning. Kristoffer fick sin födelsedagspresent som var ett spel! Så jag vet vad jag ska göra i morgon, spela! Det var trevligt att sitta och prata lite i någorlunda lugn och ro, ungarna lekte bra mest hela tiden! Vi träffas tyvärr inte så ofta hela familjerna längre, så det är alltid lika trevligt när det blir av!

Nu ska jag ta och stoppa en tröttfis i sängen och själv lär jag inte bli så sen att göra detsamma!

Finaste lilla fisen!
Idag var vår gamla grann-familj på besök och det var lika trevligt som vanligt. Bara du som saknades... Men tyvärr börjar jag vänja mig vid att du inte längre är här hos mig och det gör mig väldigt ledsen. Kristoffer är lycklig och trött efter flera timmars busande med sina kompisar så han ligger på soffan och gosar med lilla Zingo just nu, jag ska strax stoppa honom i säng! Zingo har fått vara ute själv en hel del idag och varit jätteduktig! Så nu kan vi nog öppna kattluckan så att Busan tar sig ut själv igen och mamma får sova lite mer på nätterna! Mamma saknar dig och mamma älskar dig. För alltid. För evigt.

Mammas lilla minifis!

Idag har mamma, pappa och lilla storebror varit vid din grav och satt dit nya fina blommor. Det blev en stoooor bukett fina liljor denna gången. Att sätta dom hos dig går ju utmärkt, men här hemma skulle jag ju aldrig klara av dom för de luktar ju så starkt! Nästa gång jag är i stan ska jag se om jag kan hitta ett nytt hjärta och lägga hos dig för att ersätta det någon superelak människa knyckte! Annars har mamma inte gjort särskilt mycket idag, jag har inte mått så bra. Trött efter helgen och huvudvärk, antagligen av värmen. Nu måste vi verkligen ta tag i att vänja Zingo vid att vara ute så att vi kan ha dörrarna öppna igen för det blir så himla varmt inne annars! Jag tror att du skulle ha tyckt om lilla Zingo! Du skulle ha gjort precis som Kristoffer och lekt med henne, fast du skulle kanske jagat henne lite mer än vad han gör! Och kanske dragit henne lite i svansen och pälsen, precis som du brukade göra med Busan! Har ju så underbart vackra kort på dig när Busan ligger i din säng och du sitter jämte, eller sover jämte henne!

Jonathan 5 månader gammal och Busan

Jonathan 8 månader gammal och Busan

 Jag letade upp två fina kort med dig och Busan på, ni är hur gulliga som helst tillsammans! Nu ska mamma gå och lägga sig och hoppas sova bort huvudvärken. Puss och kram på dig mitt älskade lilla underverk! Mamma älskar dig så mycket det går, ända till månen och hem igen!