Dagisstart!

Idag började dagis igen och Kristoffer var så glad och lycklig! Tröttande var det helt klart också för när jag hämtat hem honom så somnade han i min säng tittandes på film! Han fick sova en stund innan jag väckte honom, men det var inte lätt att väcka honom! Jag hade lite delade känslor när det gäller att få hela 5 timmar helt själv hemma. Ja bortsett från katterna då! Jag är ju inte van vid att vara själv hemma längre, ungarna har ju varit hemma hela sommaren. Men det gick bra, tog det lugnt, tittade på en film, städade lite och fixade lunch. Vid femtiden kom mina föräldrar för att vara barnvakter till Lucas kom hem från jobbet för jag och Alexander skulle på föräldramöte med hans nya klass. Hans mentorer verkar vara superbra och trevliga! Och bäst av allt, Alexander tycker om dom! De flesta av föräldrarna kände man ju redan, antingen från tidigare klassen eller fotbollen. Den kvinnliga läraren och jag kände igen varandra, men varken hon eller jag kan komma på från vad!! Irriterande! Nu kommer jag gå och tänka på det...

Igår (går lite baklänges idag märker jag!) var det Alexanders första dag i nya klassen. Han har nu börjat sexan och på högstadiet! Det är stort!! Även klassen är stor. Tidigare var de ca 18 elever i hans klass, nu är de 31 stycken! Lite skillnad! Men det är visst inte så många lektioner de har i helklass så det blir nog bra. Nytt för i år är ju att det ska väljas ett språk. Tyska, franska eller spanska. De kommer att få prova varje språk i tre veckor och efter höstlovet ska de välja vilket de vill fortsätta med. Detta tycker jag är väldigt bra, det är ju inte lätt att veta vilket man tycker bäst om ifall man inte får prova först!

Måndagskvällen spenderades nere på Berga IP där Alexander spelade match. De spelade riktigt bra och vann med 1-0. Men himmel vad skott på mål de hade! Motståndarnas målvakt var helt suveränt bra, men det är ju självklart våra också! Men det var lite incidenter som förstörde matchen. En av våra killar fick en riktigt ful armbågstackling i ryggen. Då säger han något som inte var så smickrande till killen som tacklade honom. Då springer den killen fram till vår kille och smäller till honom i skallen! Motståndarkillen blev utvisad i fem minuter! (vår kille blev utbytt) Och när detta händer så springer motståndarnas tränare ut på planen! Där har de ju knappast att göra, men ok jag kan köpa det när det hände en sån grej! Men sen när de ska få igång spelet igen och alla spelare är uppställda och väntar på signal springer de ut igen och coatchar killarna i mitten av planen! Men gisses, skärpning liksom! Men jag måste verkligen säga att domarna gjorde ett bra jobb, unga killar, men ändå vågar ta tuffa beslut. Men nu slutar det ju inte här. Det är nu det blir riktigt pinsamt! När de tackat varandra för matchen kräver motståndartränarna att alla killarna och våra tränare ska samlas på planen och så börjar den ena tränaren babbla. Det han säger är att dom är väldigt besvikna på hur vår kille agerade, att han sa jäkla fetknopp (tror jag det var, i alla fall något liknande) och att man absolut inte få bete sig så. Men han sa inte ett ord om hur deras kille agerat! Det tyckte dom tydligen var helt ok! Visst, du ska inte säga en sån sak, det är helt riktigt. Men att springa fram och slå någon i huvudet bakifrån måste väl ändå klassas som aningens värre beteende! Eller? Jaja, det som hänt har hänt. Synd bara att det var mot det laget för det har alltid varit bra matcher som våra killar tyckt om att spela och som vi föräldrar tyckt om att titta på. Och sånt här ändrar ju tyvärr hur man ser på saker och ting... Efter matchen var vi hungriga så då blev det en tur runt Burger King! Sen tittade jag på Svenska Hollywood-fruar. Fast vad jag inte begriper är varför det heter fruar. I denna säsongen (och även i förra) var ju inte ens två av dom gifta och därmed inte heller fruar... Men men...skitsamma! Sen blev det sängen för jag var så fruktansvärt trött då jag sov skitdåligt natten innan, men det kommer jag till strax!

Då är vi på söndagen. Vi gjorde inte allt för mycket alls faktiskt. Alexander var hos kompisar i Smedby så Lucas fick leka taxi. Annars tror jag faktiskt inte vi gjorde något särskilt. Men när jag skulle gå och lägga mig så bröt jag ihop. Såg hela tiden Jonathan framför mig där han låg på sjukhuset, först i vagnen, sen i sängen och sist i kistan. Såg honom så tydligt i den fina orangea bodyn, de bruna plyschmysbyxorna och vita strumpor. Blåare och kallare för varje minut... För första gången på ganska länge tog jag ett krampaktigt tag om hans stora fina känguru och grät mig själv till sömns. En väldigt orolig sömn. Det var första gången på länge som jag verkligen kände för att ta en insomningstablett, men av flera olika orsaker så kan jag inte göra det. Vill verkligen inte riskera att fastna för dom när det gick så pass bra för mig fram till nu. Men dessa sammanbrott, eller vad jag nu ska kalla dom, kommer mer och mer sällan. Dessvärre verkar det som om de kommer starkare och starkare för varje gång istället. Det är liksom som om det samlar på sig och tillslut blir det fullt och då brister det. Men förhoppningsvis tar det ett tag till nästa gång, för jag är helt övertygad om att det kommer fler gånger!

Lördagen... Vi startade med lite shopping. Jag ville till Bauhaus för att kolla om de reade trädgårdsprydnader tillsammans med resterande av trädgård som de rear nu. Men det gjorde de inte! Det jag skulle titta på var en 30 cm hög granitnalle att sätta på Jonathans grav till våren när jag ska göra om rabatten. Jag hade tur, kan man säga! De har en på 20 cm som kostar 499 kronor och den på 30 cm kostar 995 kronor! Lite häftigt kanske...! Men det var så att de skrivit fel pris på hyllkanten så att även framför den på 30 cm stod det att den kostade 499 kronor så då sa jag till killen som jobbade där att om ni har skrivit fel pris så måste ni ju också stå för det! Så jag fick den för 499 kronor! Men jag kan också tillägga att prislappen på hyllan åkte ner fortare än vi gick därifrån... Men gisses, tusen spänn! Aldrig att jag gett det! Men det ska väl lite till att nån bär iväg denna nalle i alla fall, den väger över 17 kilo! Ställde den på vågen när jag kom hem! Den är superfin, har tyvärr inte tagit något kort på den men det kan jag göra till nästa inlägg! Eller nästa igen, beroende på när jag orkar och kommer ihåg! Resterande shopping gjordes på Giraffen. InterSport stod först på tur för Alexander behövde ett par bra skor med ordentlig dämpning till parkour-träningen. Vi hade tur och hittade ett par där juniorstorlekarna gick ända upp till storlek 40 vilket han behövde. Och varför det var tur? Jo, juniorskorna är klart billigare än vuxenmodellerna! Så vi kom undan med "endast" 800 kronor! Men det blir surt nästa gång han behöver nya liknande skor eller fotbollsskor, för sen lär vi inte komma undan med juniorstorlekar längre... Men det är bara att bita i det sura äpplet och betala, riktiga skor måste ju ungen ha! Bara hoppas att han inte fått min extremt höga hålfot så att han behöver specialsulor han också, för då blir det klart dyrare! Vi har våra misstankar om att han ev har ganska hög hålfot, såg ut så på avtrycken vi gjorde förra hösten...Men än så länge har han inga problem så det är ju bra! Sen blev det lite mathandlande och sist men inte mist åkte vi till kinarestaurangen vid stationen och handlade med oss god kinamat hem! Så när vi kom hem smaskade vi kinamat tills vi var mätta och goa! Och på kvällen käkade vi kräftor! Gottis dag med andra ord!

Jaha, det var nog ungefär allt som hänt sen sist! Eller nej förresten, igår var jag ju på AF för informationsmöte om en kurs jag ska börja på på måndag. Kompetenskartläggning heter den och är på Lernia. Kursen i sig verkar vara bra, men frågan är om det egentligen är rätt tillfälle för mig att göra den just nu? Och så ska vi ju inte prata om många av de andra som också var på mötet. Inga direkt höjdare om man säger så. Fanns kanske en eller annan som verkade vara lite normal i alla fall, så vi får hoppas på det. Sen skulle man fylla i ett papper om man ville gå kursen eller inte. Om man inte ville så skulle man även uppge varför. Som om man har så mycket att välja på! Säger AF att du ska gå en kurs så är det ju bara att snällt gå kursen! Ja, om du vill få några pengar vill säga, annars kan du ju säga ner hur mycket du vill. Men jag både vill ha och behöver pengarna så jag får snällt gå kursen!

Kommer jag på mer jag missat så antingen struntar jag i det eller så kommer det vid annat tillfälle, för nu får det vara bra för idag!

Sötaste finaste Jonathan!
I helgen köpte mamma en superfin, stor och tung nalle som jag ska ställe på din grav till våren när jag tar tag i mina nya planer och gör om. Mycket mer stenar kommer det bli då och en liten djurpark! Tror jag du kommer gilla! Härom kvällen och natten hade mamma det riktigt jobbigt. Jag bara såg dig framför mig hela tiden, efter att du dött. Dina läppar var knallblå och du var så kall, så kall! Varför måste det vara en sån bild som lättast kommer för mina ögon? Varför kan det inte få vara en fin bild när du var i livet och glad? Men du var fin även i livet efter detta, du kommer alltid att vara fin! Men jag vill i alla fall hellre ha en levande och go kille på bild som starkast minne! Men det kanske jag kommer få med tiden... Mamma saknar dig och mamma älskar dig. För alltid och för evigt.