Denna dagen började ungefär likadant som igår. Vi sov riktigt länge allihop. Jag gick inte upp fören lite efter nio. Lucas strax därefter. Han gick ut och hämtade tidningen och vi läste artikeln. Hade ju redan läst den på nätet, den och alla andra tidningars. Undrar dock vart en del får sin information från. Enligt Expressen så fick SOS Alarm in larmat kl 19.54 (tror jag det stod) och då var ju allt redan över för Jonathan...Då gick jag med honom i famnen i korridorerna på väg till barkliniken...
Jag kom på att vi måste ju meddela dagis. Dels vad som hänt för Kristoffers del men även personalen på lilla avdelningen. Jonathan skulle ju börja sin inskolning i morgon...Så jag klädde på mig och gick bort till dagis. De hade ju redan förstått att det var Jonathan det handlade om. Fast helt säkra var de ju inte. De satt och hade planeringsmöte så nästan alla i personalen var där, både från lilla och stora avdelningen och rektorn. Det kändes skönt att ta det med alla på en gång och de var så gulliga. Vill vi ha mer tid på dagis för Kristoffer nu är det bara att säga till. De kommer även att hjälpa oss hålla koll på Kristoffer och se så att han mår bra. Det kan ju vara lättare för en utomstående att se de små förändringarna som en mamma och pappa i sorg lätt själva kan missa.
När jag kom hem igen hade Kristoffer vaknat och fått sin välling. Alexander hade precis kokat lite nudlar som han satt och åt. Själv ville jag inget ha...så jag gick och satte mig här och skrev...vilket jag fortfarande gör..
För en liten stund sedan ringde telefonen och Lucas svarade. Det var polisen. De ville meddela att Jonathan kommer att få åka till Linköping i morgon istället...ja ha...då måste jag bestämma mig ännu en gång för om jag ska åka och hälsa på honom igen. Efter han kommer tillbaka från Linköping kommer vi få möjlighet att titta på honom en sista gång. Lucas bror med familj och min egen bror hade ju ingen möjlighet att göra det i helgen så de kanske vill se honom då. Jag vet att jag vill. Men jag vet inte om jag orkar idag också, eller om jag klarar av att INTE göra det...får fundera ett tag, dagen är ju inte slut än. Polisen ville även meddela att han nu skulle läsa igenom mitt förhör. Kanske skulle han behöva komma ut till oss med lite fler frågor och kanske titta lite igen. Det finns dock inte någon misstanke om brott, bara så att ni vet det. Men det är ju vissa rutiner som måste följa. Nu plingade det på dörren, tydligen mer blommor. Strax tillbaka...
Tillbaka igen...Det var blommor från ett par som gick i samma föräldrargrupp som oss när vi fick Kristoffer. De fick själva en fin liten kille för bara 6 dagar sedan! Det var även från en fin familj i Smedby som vi känner genom Alexanders simning. Han gick och simmade flera gånger i veckan tidigare, vet ni! Duktig var han, var med i tävlingsgruppen, men tröttnade och ville ägna tiden åt sin fotboll. Denna fina familj har själva fyra fina barn varav 3 också simmade. Nu har två av dem slutat med tjejen simmar vidare. Alexander och denna tjej har inte haft kontakt på nåt år, men åkerknöt kontakten innan jul via BDB. Sen har det blivit många träffar både här och där! Deras bil har fått köra till stan många gångar och vår till Smedby också! Det känns skönt att det är så många som tänker på oss!
Jag har så många tankar på begravningen. Vi har nog kommit fram till att vi inte vill a "öppet för allmänheten" eller vad man nu ska säga. Vi vill själva bestämma vilka vi vill som får komma. Det underlättar även med dödsannonsen. Annars måste vi vänta med den till utredningen är klar, annars kan vi ju inte bestämma ett datum...Nu kan vi ändå sätta ut annonsen och så meddelar vi ju bara de som är välkomna tid och plats. Har också funderat kring barn närvarande. De enda barn vi vill ha närvarande är våra egna och våra syskonbarn. Inga andra. Hoppas föräldrar som kommer har förståelse för detta...Man kanske ska låta barnen få lägga ett litet gosedjur (från IKEA,kanske) på kistan istället för en blomma? Hm..får se... Sen är det det här med gravsättning. Ska vi ha "vanlig"? Ska han kremeras? Förut har jag alltid föredragit kremering, men nu vet jag inte. Det känns så otäckt. Men det känns ju också fruktansvärt att sänka ner min lilla älskade Jonathan i jorden hälla jord på honom...fast jag vet ju att han inte längre är där. Han kommer ju att sitta på ett moln och titta ner på oss. Men det är så mycket tankar som snurrar!! Det enda jag med säkerhet vet att jag INTE vill ha det är begravningskaffe...fy för att sitta där med en massa människor och dricka kaffe...nej tack! Kanske bara något lite enkelt med den närmsta familjen, det kan nog vara bra...men även i detta fall...vi får se...Vi måste ju kontakta någon begravningsbyrå. Ringa ang försäkringen...Hur ska jag göra? Jag är sjukskriven i 1 månad. Men från vad? Jag skulle ju vara föräldrarledig men det går ju inte nu...måste jag gå till Arbetsförmedlingen, helst redan idag, för att sen kunna sjukanmäla mig? Vad är det annars jag är sjuksriven från? Känns hemskt att behöva tänka på, men jag måste ju faktiskt få pengar under tiden... Men jag får nog ta upp det i morgon. Vi ska träffa de två barnläkarna som jobbade med Jonathan i fredags och även en kurator. Kuratorn ska bland annat tydligen kunna hjälpa till med att kontakta BVC så att det inte går ut några kallelser därifrån...Fast det är ju 6 månader kvar tills vi skulle varit där igen, vi var ju med Jonathan på 1-årskontroll i onsdags... Hon kan tydligen även kontakta dagis, men det valde vi att göra själva i och med att vi redan känner dom så kändes det bättre. Men hon (kanske är en han, jag vet inte) kanske även kan säga hur jag ska gå till väga...Jag vet att jag läste en artikel på Aftonbladet för att bra tag sedan om en mamma som inte fick någon ersättning efter att hennes barn avlidit. Och detta just för att hon inte gått till AF mitt i sin värsta sorg...Men man blir väl egentligen inte förvånad...det är ju Försäkringskassan vi talar om...
Nu ska jag sluta skriva för denna gång. Klockan är ju två på eftermiddagen och jag måste nog se om jag kan få något i magen för än har jag inget ätit idag... Måste också gå och gosa med mina fina killar. Kanske spela ballongjakten....
Ja just det. Det höll jag på att glömma!
Grattis på alla hjärtans dag... Det ska tydligen vara det idag...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar