Just nu sitter jag mest och väntar.
Väntar på att det lugnande lilla pillret ska börja verka.
Väntar på att det förbakade brödet i ugnen ska bli klart.
Väntar på att Lucas ska åka till flyget och hämta sin bror.
Väntar på att de ska komma hem så att jag får träffa honom.
Väntar på att barnens farfar ska komma.
Vänta på att vi ska åka och ta farväl av sötaste lilla Jonathan...
Fast för mig blir det inte sista gången. Jag kommer ju att vara med när han ska läggas över i kistan. Det vill jag vara med och göra. Jag måste ju säkert veta att han ligger fint och bra nedbäddad och har sin filt och sina gosedjur hos sig.
Farfar ska komma och vara hos Kristoffer. Han har ju redan sett honom och vi säger ju att Jonathan är i himlen. Han säger att Jonathan är på sjukhuset. Då säger vi att det är bara hans kropp som är där. Själva Jonathan, allt hans skratt och tokiga är hos änglarna i himlen. Då tänkte vi att vi kanske bara förvirrar det för honom ännu mer om han får se honom igen. Det är ju inte så lätt att veta hur man ska göra, framför allt med små barn. Man önskar att det fanns en mall. Gör si och gör så. Men det gör det inte. Den är ingen som säger hur jag ska göra. Det måste jag göra själv. Fast missförstå mig inte när jag säger jag. Givetvis är det familjen jag talar om, men just här inne är det mig det handlar om.
Dödsannonsen var i tidningen idag. Eller annonserna ska jag kanske säga. Det var ju flera stycket. Och de var så fina allihopa.
Det stod på tabletterna att de börjar verka redan efter 15 minuter, så kom igen nu då! Annars blir det snart en till. Max 5 på en gång. Max 10 per dag. Tog bara 2 igår. Får se var det slutar idag. Men i eftermiddag kommer jag ha lite annat att tänka på. Lucas bror kommer ju att vara här. Självklart kommer vi att prata om det men man kan tänka på lite annat oxå. Han kommer nog att vara här en del i morgon också. Vi kanske ska åka och titta på deras nya somamarstuga på Revsudden, bara för att komma iväg lite och kunna tänka på annat.
Nu pep timern för bullarna i ugnen , så nu ska vi äta!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar