Jobbiga fredag

Inatt ville Busan inte ut så många gånger som föregående! Två eller tre gånger, kommer inte riktigt ihåg. Är ju liksom inte riktigt vaken när jag går upp och släpper ut henne! Fast innan jag lägger mig måst jag tända lampan och kolla vart Zingo ligger så att jag inte lägger mig på henne! Även denna natten har hon legat mest hela tiden hos Lucas och mig! Och Busan har vågat vara inne stor del av dagen!

I morse började jag ladda för att ta en dusch, men det ville sig inte alls. Det fick bli en hårtvätt och så avvakta med duschen tills jag kände att jag klarade av det. Sen gjorde jag mig och Kristoffer i ordning för en cykeltur till kyrkogården och affären. Kopplade på cykelkärran för att testa den. Dumt gjort... Skit, vad det blåste! Hade inte riktigt koll på det här hemma, hade jag haft det hade jag aldrig tagit kärran! Det är ju klart tyngre att cykla med den än utan! Bitvis blåste det så att jag knappt kom framåt ens i nedförsbackar! Så bitvis fick jag leda cykeln och gå, och då gick jag förbi folk som cyklade så man kan lugnt påstå att det blåste rejält! Givetvis var det ju full motvind på ditvägen... Väl framme vid Jonathans grav så tände vi ett ljus som alltid en fredag. Den lilla hängsälgen verkar inte riktigt må så bra, den har tappat nästan alla blad. Vet inte om det är för skuggigt eller varför, men det är synd och tråkigt för den var ju så himla fin när vi satte dit den! Men men, det är ju bara att testa sig fram och se vad som fungerar, men just hängsälgen är ju extra tråkigt om den inte kommer igen för vi har ju satt större modeller av det här hemma också! Idag blev det självklart en tur runt dammen för att spana in fiskarna och det blev en ganska lång stund för idag hade vi ju ingen buss att passa!

Väl klara med fiskspaningen så cyklade vi hemåt igen med ett stopp vid affären. Lördagsgodis, mjölk och bröd stod på listan. Och när vi kom hem igen körde vi lite lätt-lunch bestående av smörgåsar. Sen har vi inte gjort många knop under eftermiddagen. Inte om man inte räknar alla maskiner tvätt jag kört och hängt, men det brukar jag inte riktigt räkna för de hör ju vardagssysslorna till. Vilat och läst lite. Kristoffer har varit superduktig hela denna veckan på att vara utan blöja! Inte en endaste gång har han kissat i blöjan och inga olyckor har heller hänt! Idag var också första gången han var hemifrån utan blöja och det gick också bra! När och om han somnar på soffan på eftermiddagarna lägger jag ett kisskydd och en handduk under honom för säkerhets skull, men han har inte kissat då heller! Han var så söt idag när jag berättade för honom hur himla stolt jag var över honom! "Jag är en stoooor kille nu!!!", sa han! Och stoltheten lös om honom! Och nappen har han också varit jätteduktig med. Endast när han ska sova, åka bil eller har slagit sig får han ha den nu och det funkar också bra. I princip inget tjat alls! Det känns som om både blöj- och nappanvändandet gjorde en tvärvändning nu när han fyllde fyra år! Anledningen till att han fortfarande får ha nappen när han åker bil är helt enkelt den att det verkar göra honom mindre åksjuk. Och det är egentligen inte så lustigt för många känner sig ju bättre bara av att tugga tuggummi och det är ju inte helt olikt att suga på en napp! Än så länge har han inte kräkts en enda gång denna sommaren så vi håller tummarna för att det gått över! Tidigare har han ju alltid varit superåksjuk på sommaren men inget på vintern! Tidigare kunde vi ju inte åka och handla ens utan att han kräktes och det var klart jobbigt! Det var så många som skulle komma med snälla tips hur vi skulle göra. "Stanna ofta" var det vanligast tipset. Ja, fast hur många gånger kan man rimligtvis stanna under en tur som tar tio minuter? Det var nämligen värst vid stadskörning! Längre sträckor gick oftast bra om vägarna inte var alltför krokiga! Men nu verkar det som sagt har lugnat ner sig ordentligt!

Alexander har spenderat dagen med sin farbror som hämtade honom i förmiddags hemma hos kompisen han sov över hos. Han har hjälp sin farbror att montera skåp och lådor i deras nya kök och jag kan tala om att det var inte en lite stolt kille som kom hem! Han hade monterat ihop flera lådor helt själv! Duktigt gjort, för det är inte alltid helt lätt! Och så gjorde det väl inte saken sämre att han inte gjorde fel nån gång, men det gjorde hans farbror! Och så fick han bra betalt också! Han samlar ju till en ny cosplay, så nu saknar han "bara" ca 800 kronor...

Efter middagen kom jag äntligen så långt att jag klarade av duschningen. Jag tog Kristoffer med mig för även han behövde duscha. Men hua, vad jobbigt det har varit idag! Fått ladda hela dagen för detta och när jag väl är klar är jag helt slut! Det är riktigt jobbigt! I dubbel bemärkelse. Dels rent känslomässigt är det fruktansvärt att kliva in i duschen, men sen är det ju också fruktansvärt jobbigt att inte bara kunna hoppa in i duschen när man vill och behöver! Tänk er själva att behöva ladda en hel dag för att klara av en enkel vardagssyssla! Men vissa dagar går det bättre, och vissa dagar klart sämre... Och likadant är det med fredagar. Vissa fredagar känns piss och ännu värre, medan vissa fredagar är ganska så ok. Helt ok vet jag inte om de någonsin kommer att bli igen...lika så med lördagar... Och det är ju lite jobbigt, det är ju de två dagar man tidigare tyckt bäst om på hela veckan! Fredagsmys och lördagsmys med familjen! Men det känns inte så mysigt längre... Fast jag försöker hålla skenet uppe och sätta masken på plats för barnens skull, men det tar på krafterna rejält!

I morgon blir det ett nytt kalas för min älskade Kristoffer! Då kommer hans mormor och morfar, morbror och moster och deras fyra underbara ungar! Och i morgon blir det chokladmoussetårta i alla fall för jag har ju beställt en!

Hejsan min lilla minifis!
Idag var mamma och lille storebror vid din grav och tände ett ljus. Tyvärr verkar det inte som det gulliga lilla trädet klarar sig. Och det är ju så synd för vi satte ju likadana (fast större) här hemma för att de skulle vara en symbol och minne över dig! Tanken var ju att det skulle stå ett litet träd hos vår älskade ängel och ett stort hemma och vaka över dina syskon! Men det går ju alltid att köpa ett nytt och sätta hos dig! Mamma älskar dig och mamma saknar dig. För alltid och för evigt. Jag vet att jag tjatar detta dagligen, men det är så jag känner varje dag och det vill jag att du ska veta! Vill aldrig att du ska kunna tvivla på hur älskad och saknad du är min älskade lilla minifis! Jag säger det ofta till de andra två fisarna här hemma också så att de alltid ska veta hur älskade de är också! Puss på dig, min underbara ängel!