fredag 10 juni 2011

Fredag nummer sjutton...

Jaha, då har ännu en fredag passerat... Jobbig om fan även denna veckan, men det känns nog kanske aningens lite bättre än tidigare veckor. Eller är det kanske för att jag vet att morgondagen blir ännu värre. Då är det fyra månader sedan min älskade Jonathan dog. Kan inte fatta att jag varit utan ett helt hjärta i fyra månader nu...

Men vi startar dagen från början...

Vaknade upp med en muskelknut från helvetet runt vänster skulderblad. Värmedyna, delfinen, smärtlindrande salva och tabletter...gjorde inte så stor skillnad... Så idag har jag haft skitont om man säger så! Men det har gått hyfsat i alla fall, värst har det varit de gånger jag varit så illa tvungen att lyfta upp Kristoffer eller när han har dragit i mig! Hade ju en muskelknut på andra sidan för ett par veckor sedan, annars har jag inte haft några på över ett år tror jag! Och jag har verkligen inte saknat dom! Men denna förbaskade knut gjorde att jag vaknade väldigt tidigt och att somna om var då inte att tänka på så jag fick helt enkelt gå upp! Lite shake-frukost till mig samtidigt som jag läste tidningen och sen lite frukost i Mr K. Sen fixade vi iordning oss för vi skulle få besök!

Och besöket kom vid elva-tiden och bestod av min gamla barndomsvän och hennes ena dotter. Kristoffer och dottern kom bra överens och gick genast och lekte tillsammans och de lekte bra hela tiden! Han leker ofta väldigt bra med barn han inte känner så bra eller inte känner alls, lite lustigt kanske men sån är han min fina mellankille! Jag fixade lite thé och fika som vi satte oss vid köksbordet och intog. Sen försvann kidsen för mer lek och jag och min vän satt kvar och pratade. Det blev väldigt blandade samtalsämnen! Allt från gamla barndomsminnen till hur våra liv ser ut nu för tiden. Och det var himla härligt att träffa henne! Hoppas verkligen att vi kan hålla bättre kontakt och träffas lite då och då framöver, det skulle vara väldigt trevligt!

Efter att de hade åkt så satte Kristoffer och jag oss framför varsin tv och glodde på lite film. Det var ju inte precis väder som lockade till utelek i dag! Men jag klagar verkligen inte! Detta väder passade mig perfekt idag, för jag har haft flera jobbiga dagar med mitt huvud. Så idag var det skönt att det var lite kallare, men framför allt så var det så mycket klarare luft att andas! Men hur eller hur, vi gjorde alltså inte särskilt många knop under eftermiddagen, men det var nog vad jag behövde. Bara slappa lite. Och gosa och busa med Kristoffer. Alexander var också hemma, men han är inte så gosesugen längre...

Middagsplaner hade jag inga idag, inte min älskade sambo heller. Så han tog med sig McDonalds när han kom hem. Passade perfekt! Tycker om att städa upp i köket efter en sån middag, minimalt med disk! Tänk om det alltid kunde vara så lite disk.. Ja, det kunde det ju om man alltid åt hämtmat, men det blir lite oekonomiskt i längden. Och tröttsamt! Jag skulle definitivt sakna min sambos suveränt goda mat i så fall! Men nån gång ibland är det helt ok. Som när man inte riktigt orkar med eller när tiden inte räcker till. Då är det en bra lösning tycker jag!

Under kvällen fick jag för mig att vi skulle uppgradera vårt internet. Det skilde ca 50 kr på det vi hade och det snabbare så då var valet inte så svårt... Gjorde det över internet och så undrade vi lite om hur lång tid det skulle ta innan det var gjort för det stod ingen sån information på hemsidan. Men jag valde i alla fall att få ett kvitto på beställningen skickad till min mail. Men när jag skulle kolla mailen fick jag lite problem. Internet var stendött! Så jag ringde kundtjänst och hon sa att vi skulle prova att starta om modemet och det funkade. Så lätt saker kan vara ibland, men vi har ju lärt oss under ett par månader nu att ingenting är lätt så vi tänkte inte ens att det kunde vara så enkelt! Den hjälpsamma tjejen sa också att om det inte redan var uppgraderat så görs det under natten. Men det var redan klart! Snacka om att det kan gå snabbt ibland! Och vilken skillnad att surfa nu! Man märker verkligen skillnaden på hastigheten! Under kvällen har jag också ringt en av fotbollsmammorna. Vi ska sköta försäljning av fika och frukt på en av söndagens matcher tillsammans med henne så vi behövde samköra oss lite! Men det löstes smidigt. Vi fixar lite frukt båda två, vi bakar lite båda två och så brygger vi kaffe på söndag! Perfekt! Jag står för planeringen och förarbetet och så får Lucas stå och sälja! Tillsammans med den andra mamman då givetvis! Bra fördelning. Jag gör hellre förjobbet!

Resten av kvällen har jag tillbringat i sängen och tittat på film. Kristoffer satt i soffan och tittade lite på Happy Feet men han fick inte se hela, den höll på lite väl länge. Men jag började titta innan han gick och la sig så jag fortsatte titta i sängen. Och för den delen sitter jag fortfarande kvar där och skriver! Funderar dock på att snart ta bort dator och överkast, krypa ner under täcket och läsa lite innan jag somnar.

Idag var den första fredagen sen Jonathan begravdes som jag INTE var på kyrkogården och tände ett ljus för honom vid hans grav. Det känns väldigt lustigt. Men jag var där i måndags på hans dopdag och satte en blombukett och jag var där i onsdags och planterade lite blommor. Alexander var där i går och tände ett ljus och det ljuset kommer brinna till i morgon kväll. Vi ska dit i morgon och då tänder jag ett nytt ljus och så ska vi sätta dit en söt liten stensnigel på pinne som jag hittade i en affär. I morgon är det ju fyra månader sedan lilla Jonathan lämnade oss för ett nytt liv hos änglarna. Jag kan inte begripa hur jag överlevt i fyra månader med trasigt hjärta... men på något sätt har det gått. Och anledningen till att det har gått vet jag till 100 % är Alexander och Kristoffer. Utan dom är det inte säkert att jag velat gå vidare en gång. Men de har givit mig en stor anledning att klara detta, hur svårt och hemskt det än är och känns. Nu om något behöver dom ju sin mamma, och deras mamma behöver verkligen dom! Och självklart Lucas, honom behöver jag också! Väldigt mycket.

Jo, just det! Idag har jag även ringt och beställt tid för synundersökning! Så nu är det bara en tandläkartid kvar att fixa... men det kanske jag förtränger lite till... Men jag måste ringa och fixa tider till ungarna. Alexander skulle gått en vecka efter Jonathan gick bort och Kristoffer ytterligare nån vecka senare men vi avbokade dom tiderna. Alexanders tid för att det helt enkelt var för tätt inpå, det klarade vi inte av. Kristoffers tid kanske vi hade kunnat ta, men han hade fått en tid samtidigt som Jonathan så då skulle det kännas väldigt lustigt och jobbigt att gå dit med bara ett av barnen när det skulle varit två. Men när jag avbeställde tiderna sa hon att de skulle skicka nya kallelser om tre månader så att vi slapp tänka på det. Men det har de alltså inte gjort! Lite dåligt kan jag tycka. Det var inte jag som sa till dom att de skulle göra det. De erbjöd sig själva just för att de förstod att vi kanske skulle glömma bort det med allt annat vi hade att göra. Alexander måste verkligen dit för han har två tänder som han kanske måste få utdragna. De nya tänderna har kommit innanför och trillar inte de gamla snart så får inte de nya rum. Detta skulle de alltså kolla och ta beslut om för fyra månader sedan så det är nog kanske dags att ta tag i det snart...

Finaste skatten min!
Idag är det åter fredag. Mamma har nog klarat av denna fredagen aningens bättre än tidigare, men det har varit grymt jobbigt ändå. Jag har haft besök av en gammal kompis idag och hon tittade på lite kort på dig och hon tyckte du var väldigt söt! Hon hade sin 5-åriga dotter med sig och hon och Kristoffer lekte väldigt bra tillsammans. I dag har inte mamma varit hos dig, trots att det varit fredag. Ljuset Alexander tände igår brinner ju fint idag också, och  morgon kommer vi hela familjen till din grav. Vi ska tända ett nytt ljus och ge dig en ny fin prydnad. I morgon är det fyra månader sedan du fick en ny familj uppe i himlen. Men du ska veta att din familj här nere på jorden aldrig någonsin kommer att glömma dig. Du kommer för alltid vara en del av vår familj. Vi är fortfarande fem i familjen, men vi måste lära oss att leva som fyra på jorden... Vi älskar dig av hela våra trasiga hjärtan, vår älskade lilla Jonathan...

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar