Orolig

Nu är muskelknuten klart bättre så nu sover jag bättre igen. Men det kan dock bli ännu bättre med sömnen, fast det beror ju på helt andra saker...Gick upp vid sjutiden och fixade film till Kristoffer, sen gick jag och la mig igen. Fick lite sovmorgon till nio efter det. Sen var det dags att kliva upp och göra mig lite i ordning. Vi skulle iväg på denna evinnerliga shopping som aldrig tar slut!

Startade på Blomsterlandet. Jag behövde ju byta ut mina penséer som blivit fula. Så jag köpte nio vita fina Flitiga Lisor. Fyra till krukan med trädet på framsidan och fem vid trädet på baksidan. Köpte även två buketter med röda fina nejlikor och en bukett vit brudslöja som ska bli en fin bukett till köksbordet jämte ljuset och kortet på Jonathna. Sen begav vi oss till Maxi. Köpte lite god middag till fredag när det är skolavslutning. På fredag är sista avslutningen för Alexander på låg- och mellanstadieskolan, nästa år är det hörstadieskolan som gäller, så då vill vi göra lite extra fint och gott! Vad det blir för gott återkommer jag om på fredag så att inte Alexander sitter och läser (fast han brukar inte läsa, han tycker jag skriver för mycket!) eller att någon säger det till honom. Han har lämnat ett önskemål men vet inte om det blir det eller ej. Vi köpte även en present till honom. Han har alltid fått en present på skolavslutningen och det får även Kristoffer så det blir rättvist! Förra året fick de vars ett fin silverlänk, fast Kristoffer vill aldrig använda sitt... Alexander använder det men det blir tyvärr inte så ofta då han alltid måste ta av det varje dag antingen för idrotten eller fotbollsträning/match. Åter till shoppingen. Skulle även köpa ingredienser till tårtan jag ska ta med till skolavslutningstårtkalaset. Hade tänkt mig chokladbottnar (orkar dock ej baka dom så jag tänker köpa färdiga...) med hallonmousse emellan och grädde och vindruvor ovanpå, och färska hallon om jag får tag på några på torsdag. Men på Maxi var tårtbottnarna slut så det blev en tur till Coop också. Men de hade inga chokladbottnar alls, det var inte det att de var slut, utan de hade inga i sortimentet. Så nu funderar jag på om de kanske är ICA:s egna. Men jag har ju ett par dagar till på mig att kolla fler affärer! Annars får det bli vanliga ljusa bottnar fast med samma emellan! Handlade ju även mat, fika, godis och läsk som Alexander ska ha med sig i morgon när de ska till Ljungnäs med klassen och övernatta. De fick ha godis och läsk med sig, dock ej energidryck! Fast det får aldrig Alexander i alla fall så det var ju inga direkta problem. Blev lite Fanta exotic och ett par Festis, precis som han beställde!

Väl hemma igen hade min mamma precis kommit. Vi bar in allt vi hade handlat och jag gjorde i ordning blombuketten. Sen käkade vi lite lunch, drack lite kaffe och sen lekte mamma med Kristoffer. De gick ut till lekplatsen men jag hade inte mina solglasögon med mig så jag klarade inte av det skarpa ljuset vi har haft i dag så jag gick hem igen. Väl hemma sliter jag upp de fula penséerna och planterar de vita Flitiga Lisorna. Det blev jättefint!

Tidigare under dagen hittade jag "var" igelkott uppe på år uteplats precis vid huset. Att jag kallar den vår är för att den bott här längre än vi fast på lite olika platser i trädgården. Oftast bor den under trappan upp till grannen, men den har även haft sitt bo på lite olika platser i trädgården. Jag gjorde ju i ordning syskonvagnen för ett tag sedan, fällde ihop den och svepte överdraget runt den så att den var helt skyddad. Sen ställde jag den på vår uteplats på framsidan för att den skulle stå skyddad under tak till vi klarar av att sälja den. Det var alltså här under jag hittade igelkotten! Först fattade jag inte vad det var som lät, trodde jag stängt in en katt i förrådet! Men sen hörde jag vart det kom ifrån och när jag rörde lite på skyddsöverdraget började det väsa högt och argt och då såg jag kotten! Jag ville gärna inte skrämma iväg den ifall det var en blivande kotte-mamma! Men när vi kom hem från shoppingen var den borta igen men hade lämnat efter sig många högar skit! Och igelkottsskit luktar fruktansvärt illa! Men det verkar som om den hållt till där ett bra tag, i alla fall till och från, för där var en hel del skit. Men jag tror inte att det var boet för de brukar ju boa till det med löv och ris och det var det inga här. Och bajsspåren ledde fram till under trappan så jag tror den bor där igen. Men vi kunde i alla fall konstatera att vi inte kunde ha kvar vagnen där för då skulle den ju bara fortsätta gå dit. Så vi tog av skyddsöverdraget och slängde det för det hade ju fått skit på sig. Sen tog mamma hem vagnen till sig, de har ju lite mer plats än vi. Tanken är ju att jag ska sälja den, men har inte riktigt kommit dit än. Vet inte när det kommer ske, men jag har ingen direkt brådska med det heller. Sen var det bara att gå på plattorna (efter att vi plockat upp skiten givetvis) med skurborste, såpa, vatten och avslutningsvis en dos ättika över allt. Så nu ska det förhoppningsvis inte lukta mer! Och så har vi fått klart mer plats där ute nu också!

Mamma och Kristoffer lekte en stund till men sen behövde hon åka hem. Men som det ser ut nu så kommer hon in igen på fredag och är med på Alexanders skolavslutning. Hoppas det, för jag tror Alexander skulle bli väldigt glad då! Idag hann han inte träffa henne för de slutar klockan 15.20 på måndagar och då hade hon redan åkt hem! Jag fortsatte eftermiddagen med att se ett par avsnitt till av Lost, är halvvägs nu och lite till tror jag! Alexander skulle egentligen träna fotboll ikväll men hade ont i sin fot och då tyckte vi att det var bättre att han vilade den idag så att han förhoppningsvis har mindre ont i morgon för det blir ju inte så roligt för honom men en ond fot på Ljungnäs! Under kvällen hjälpte jag Alexander att packa ner det han behöver med sig och så fixade jag maten. Köttbullar, stekt kycklingkorv, pasta och gurka. Allt kallt givetvis för enkelhetens skull. Smörgåsarna gör jag i morgon bitti, det tar ju inte så lång tid. Nu håller jag bara tummarna för att de får bra väder, att det i alla fall inte regnar! Han ser så mycket fram emot detta så jag hoppas verkligen att de får kul! I sommar har han pratat om att följa med fritids ut till Getterö och det verkar som om ungarna har riktigt roligt där! De får övernatta om de vill, det finns personal på plats dygnet runt. Fast på helgerna är det stängt. De får själva ta med sig mat och dryck. Hoppas att hans kompisar inte ångrar sig för jag vet inte om han vill åka utan dom och han skulle verkligen behöva få göra roliga saker i sommar. Det är ju inte så säkert att jag kommer ha lust att gå till stranden nåt i sommar, det får jag se. Jag får väl prova mig fram och se hur det känns! Men ett par dagar hade jag nog tänkt ta barnen med mig till Kolboda och hoppas att jag klarar av att gå till bassängerna. Men det märker vi.

Nu har ni säkert börjat undra var jag menade med dagens rubrik! Jo, det är en tjejkompis till Alexander som även jag har som FB-vän och hon har börjat skriva väldigt oroväckande saker på FB. Hon verkar väldigt olycklig och jag blev väldigt orolig för henne. Jag skrev meddelande till en annan mamma som jag vet känner henne klart bättre än mig för jag har bara träffat henne ett par gånger. Jag ville kolla med den andra mamman om hon visste om hon hade någon att prata med eller så. Och så skrev jag även ett meddelande till tjejen i fråga för att kolla läget och fråga om hon hade någon att prata med och att hon bara behövde säga till om det var något jag kunde hjälpa henne med. Kan jag bara så ställer jag upp. Hon blev väldigt glad över att någon brydde sig och hon berättade även att hon går till skolans kurator. Den andra mamman svarade också på mitt meddelande och hon pratade dagligen med tjejen och även hennes anhöriga så de verkar ha bra koll på henne. Men även mamman blev glad att jag brydde mig om henne och visade det. Så vi sa det att vi kommer köra lite extra uppmuntran på FB för henne nu! Men det är så svårt, man vet inte vad man ska göra! De flesta gör ju tyvärr ingenting i många fall, de räknar med att nån annan gör det. Nån som står närmare eller så. Men ibland kan det vara så att de som står närmare är de sista som märker av att nån mår dåligt! Och jag är ju inte heller av den typen att jag lugnt kan vänta på att andra agerar, jag gör det hellre själv. Och detta har ju många gånger gjort att jag kanske tänker lite för mycket på andra än på mig själv! Men sån är jag...

Nu ska jag dock sluta skriva så att jag hinner se ett avsnitt Lost till innan läggdags! I morgon blir det en sväng in till stan för synundersökning. Måste också fixa en present till Kristoffer till fredag. Och så måste vi lämna tillbaka Alexanders nya fotbollsskor för de har redan gått sönder! Och betalar man så mycket för dom som vi gjorde ska de fan i mig hålla mer än ett par veckor! Vi måste även handla ett litet halsband till kattungen Kristoffer ska få när han fyller år. Han vet fortfarande inget om detta så säg inget till honom! Men det är bara denna veckan som Kristoffer har dagis, sen är det sommarlov även för honom. Och vi vill ju gärna inte att han är med när vi köper det i och med att han inte vet att han ska få katten! Men vi vill ha halsbandet innan så den kan få det på sig direkt. Och så får vi väl ta och köpa nån leksak till den också. Men bara nån för det ska Kristoffer få vara med och välja ut efteråt också!

Hej min gullegris!
Idag har mamma mått ganska bra. Fast jag har stannat till vid korten på dig flera gånger och tittat lite extra på dom. Du var ju så himla söt min älskade lilla kille! Och jag kan inte sluta fundera på hur du skulle sett ut nu. Hur mycket skulle det vara kvar av ditt smultronmärke? Det hade ju börjat gå tillbaka, fast det var ganska mycket kvar. De sa att det brukar försvinna vid tvåårsåldern, men nu kommer vi aldrig få veta om de hade rätt eller fel. Och det är ju så himla många saker vi aldrig någonsin kommer att få veta om dig, och det gör mig så ont i hjärtat. Jag älskar dig och jag saknar dig mer än någonsin, min älskade gullegris.