Långpromenad

Inatt har jag faktiskt sovit över förväntan! Vilket i verkligheten då innebär över 50% sömn av de timmar jag låg i sängen och det är bra för att vara mig med en halv tablett! Jag vaknade och kände mig ganska så utvilad vilket inte händer allt för ofta nu för tiden. Så har jag lite tur nu så är sömnen på väg tillbaka till sitt normala tillstånd. Fast å andra sidan, varför ska jag ha tur...har inte haft så mycket av den varan på sista tiden... Men vi får se. Fortsätter med en halv tablett några nätter till så får jag se när jag vågar testa helt utan igen. Men det ska förhoppningsvis inte ligga långt fram i tiden!

Dagens väder var ju tyvärr inte bättre än igår, snarare sämre. Men jag hade sett fram emot en lång promenad så jag gav mig fan på att den skulle bli av idag i alla fall. Så länge det inte började regna vill säga. Då hade jag skitit i det! Så jag ringde Anna framåt elva-tiden och så mötte jag upp henne längs vägen. Vi gick först till ICA Rimsmeden för jag skulle kolla nytt schampo till Alexander, men de hade inget jag ville ha. Sen fortsatte vi vår promenad och gick till Jonathans grav. Ljuset jag tände i fredags brann fortfarande och penséerna stod kvar så fina så med alla blommor kvar! Men på graven i närheten som jag tidigare nämnt som också har penséer så fanns det inte en blomma kvar! Men även i rabatten hos damen som lånade sprayen stod de fina! Så det verkar ju onekligen som om sprayen fungerar! Minneslunden såg inte så fin ut idag heller! Penséerna avgnagda ner till sista blomman, tulpaner uppätna och utslängda överallt! Men det verkar som om de inte heller gillar nejlikor för de stod orörda. Så det kan jag ju testa nån gång. Påskliljor stod det dock massor av för de gillar de ju inte heller! Så det var ganska fint där i alla fall! Vi gick runt lite och tittade på olika gravstenar och rabatter. En del är väldigt fina, välskötta och så. Men en del ser helt hemska ut! En hel del gravar sköts inte om alls och de blir ju skräpiga och fula, särskilt om de då inte vill betala för skötsel heller. Men en de gravar som sköts om är helt hemska! En del har satt ditt lite väl mycket saker och framför allt lite väl stora saker. Och fula saker. Enligt min smak. Det kommer säkert att vara folk som tycker att Jonathans grav är ful när den väl blir klar, men det skiter ju jag i! Det viktigaste är att man gör så att man själv tycker att det är fint, sen vad andra tycker spelar klart mindre roll! Men det är ganska "kul" att gå omkring och störa sig lite på en del hemskheter!

Vi hade i förväg inte bestämt om vi skulle gå hem igen eller ta bussen. Jag ville gärna gå, det visste jag från början. Men Anna har blivit förkyld och väldigt täppt i näsan, så det hängde på vad hon orkade med. Men när vi var klara med vår lilla rundvandring på kyrkogården så var det ca 45 minuter kvar till bussen gick så då valde vi att gå hem istället. Blev ett litet stopp på Netto för lite färdkost dock. Vi var ute och gick i 2,5 timmar. 8,3 kilometer och runt 13 000 steg. Inte illa för att vara mig måste jag säga! Känner mig riktigt stolt och duktig! Fixar jag sen bättre sulor till skorna (behöver kanske även nya skor) så kanske jag kan få upp hastigheten lite också! Och så kanske jag slipper värken i höfter och rygg när jag går, för foten och hur man går påverkar ju hela kroppen!

Väl hemma så satte jag mig en liten stund vid datorn och sen gick jag och tog en dusch. Alexander åkte iväg strax efter jag kommit hem. Flickvännens föräldrar hämtade honom för de skulle åka och se när hon spelade handbollscup. Kul! Kristoffer har gått i däck på soffan med ansiktet intryckt mellan armstöd och ryggstöd...Hoppas jag lyckas väcka honom om en liten stund. Lite väl tidigt att somna natten än tycker jag, men det gjorde han ju vid denna tiden en dag i veckan som var. Och det gick ju bra det också faktiskt! Men ikväll måste han duscha också så idag blir det inte så tidig sänggång!

Känner att det börjar bli dags att styra upp påsken snart. Vi brukar inte ha så mycket inplanerat. En middag hos Lucas pappa och en middag hos mina föräldrar. Men i år är det 2-3 vänner som inte bor i denna stad som även kommer och hälsa på mig. Och det ska bli så kul! Två av dessa vänner var på begravningen men då hann man ju inte mer än krama om dom och säga ett par ord. Och detta är vänner jag inte träffat på flera år så det ska bli väldigt roligt att träffa dom igen! En av dom vet jag att jag ska träffa just påskhelgen, den andra är det dock inget klart bestämt med. Det beror lite på vad jag hinner med också! Annars tar vi det lite längre fram, för träffas ska vi absolut göra! Den tredje vännen kommer med hela familjen. Även hon skulle kommit på begravningen men hon blev ordentligt sjuk precis innan så det gick inte! Men jag hade ju inte haft tid att träffa henne något då heller. Men nu ska det bli av igen och det ska också bli himla kul! Men det börjar som sagt kanske bli lite dags att försöka planera in lite vilken dag som ska gå till vad! Tiden bara flyger ju iväg nu känns det som och rätt var det är så är påsken över!

Veckan som kommer har jag ett par saker inplanerade. Frissan på onsdag och kuratorn på fredag. Väntar på att AF ska höra av sig, men har ingen aning om när det kommer ske. Trodde det skulle gå fort, men icke! Måste även byta en bok som jag råkade köpa till Alexander som han redan har. Sen ska jag nog kolla upp och beställa tid för fotanalysen. Känns som en bra idé! I morgon på eftermiddag/kvällen blir det dock lite försenad 30-årsfika hos M och hennes familj! Så i morgon måste också sista detaljen till presenten inhandlas! Färga håret ska jag också göra i veckan, kanske på onsdagen efter klippningen. Funderar på att försöka hinna med en träff med finaste F och hennes lille V i veckan också. Nu har det gått nån vecka sen sist, och jag måste ju "hålla igång" kontakten med barn i Jonathans ålder. Får nog skicka ett litet meddelande till henne och kolla hur hon har det i veckan.

Tiden som återstår av denna söndagen blir nog mest ägnad till att slappa. Kanske lite tv-tittande och thé-drickande. Andra delen av Stockholm-Båstad är ju ikväll och det passar mig ganska bra tror jag. Lite lagom fjantigt men lite kul ibland. Annars är det ju Brothers and Sisters samtidigt, så jag får väl spela in det ena och titta på det andra efteråt! Eller så kanske jag tittar på filmen Taken som går vid nio på 4:an. Den kanske kan vara nåt att ha, jag vet inte. Ja ja, jag får se, alltid blir det något! Risken för tidig sänggång är dock stor även denna dag. Men det är ju ganska många timmar kvar tills dess i alla fall så nåt får jag hitta på att göra så jag inte blir allt för uttråkad. För det är då de dumma tankarna är som värst, när jag inte har något att göra. Sitta helt sysslolös när jag vill göra något fungerar väldigt dåligt nu. Tänk om man kunde stänga av sina tankar, och även gärna sina känslor, när det känns passande. Det skulle vara väldigt bra. Fast då skulle man aldrig bearbeta de smärtsamma känslorna och då tror jag inte heller att man har någon möjlighet att gå vidare. Det sitter tyvärr ihop. Jag måste helt enkelt ta mig igenom de smärtsamma stunderna för att senare komma ut på andra sidan igen. Men det är svårt och det är jobbigt. Inget jag önskar ens min värsta fiende! Många säger att de inte ens kan föreställa sig vad vi går igenom och min enda kommentar till det är - var glada för det! För detta är inte roligt nånstans alls! Men nu ska jag försöka rycka upp mig igen och försöka sluta deppa. Måste se om jag kan få upp Mr K från sin sömn på soffan!

Hej min lilla smulpaj!
Idag har jag åter varit vid din grav. Jag gick dit och hem igen, det blir en bra runda! Så jag känner mig ganska duktig idag. Allt var fint och ljuset brann fortfarande. Anna var med mig och vi gick runt och tittade lite hur det ser ut hos dina grannar. En del har det så fint! Fast ingen kommer att ha det så fint som du kommer att få det när stenen väl är på plats och mamma kan göra klart! Du är värd det absolut bästa min lille goseplutt! Din lille storebror har somnat på soffan så nu försöker jag väcka honom. Men det går lite si så där, precis som vanligt med andra ord! Han har ju aldrig varit lättväckt! Det var alltid klart lättare att väcka dig än Kristoffer. Han blir så himla grinig och arg när han inte får sova klart. Fast det blev i och för sig du också! Då kunde du ha ett himla humör! Men jag hade gärna haft dig på det humöret hela tiden bara du fått vara hos mig. Men det kommer du aldrig mer att få vara...Med risk för att bli lite tjatig, men mamma älskar dig och saknar dig så otroligt mycket! Nu och för alltid, mitt älskade lilla underverk till kille!