Skoldag!

Den gångna natten bjöd på lite bättre sömn än de sista har gjort, och det var skönt det. Finns dock fortfarande väldigt mycket att önska, men bättre än natten innan är helt klart i rätt riktning. Och mer får jag nog inte räkna med än. I morse var det tidig uppgång. Klockan ringde strax innan sju. Upp och väcka Alexander och göra oss i ordning. Sen cyklade vi till Alexanders skola. De hade öppet hus idag med start klockan 8.10. Tycker idén med öppet hus är väldigt bra, men kanske inte så tidigt en lördag! De kunde gott ha väntat till 9! Men det var trevligt. Vi fick ta del i undervisningen för en halvdag. Fick lite inblick i flera olika ämnen. Avslutade gjorde de med gymnastik där det bjöds på lite cirkuskonster som även vi föräldrar fick pröva på. Halv tolv var skoldagen slut och då gick vi till affären och köpte oss varsin glass. Dajm päron blev det för min det. Den hade jag inte ätit innan och den fick beröm klart godkänd! Sen cyklade vi hem.

Väl hemma igen så kokade vi nudlar för glatta livet och åt oss mätta och glada. Jag la mig på sängen och läste och rätt som det var knackade det på dörren. Det var mina föräldrar som varit i stan så de hade köpt med sig en påse med gigantiska kanelbullar. Så på med kaffe och thé! Mitt under fikan ringer telefonen. Det är Alexanders flickvän som undrar om han kan komma till Leo´s och "leka". Och visst fick han det, Lucas körde dit honom. Tanken var dock att han skulle komma hem efteråt, de skulle köra hem honom. Men när klockan närmade sig sju (de stänger vid sex) och han fortfarande inte kommit hem så ringer jag. Då säger han att han glömt ringa och fråga om han fick följa med dom hem...Klantarsle! Så nu har min äldsta son lite straff som väntar. Det har blivit lite mycket sånt slarv på sista tiden och jag är en klart nervösare mamma nuförtiden än jag var för drygt två månader sedan! Vad straffet blir är dock inte bestämt än, men det blir nog inget direkt större. Men lite ska det kännas i alla fall!

Mina föräldrar stannade någon timme och vi satt och pratade. Mamma fick även den stora äran att leka en hel del med Kristoffer också och pappa busade en del med honom. När de hade åkt så satte jag igång och sortera tvätt och slängde in i maskinen. Två maskiner har jag hunnit med, får kanske bli en till i morgon. Sen började jag rensa i min garderob. Har vissa problem att få in ena backen...Men nu går det galant. En stor IKEA-papperspåse är nu fylld till brädden med kläder till välgörenheten som min moster håller på med. Synd bara att jag inte hade gjort det innan mamma och pappa kom, då hade hon kunnat ta med påsen direkt så jag hade blivit av med den! Anna kom ett par timmar i eftermiddags/kväll och Kristoffer har hållt igång för fulla muggar hela tiden. Så det var inte precis några problem att lägga honom klockan åtta! Så trött han var fisen! Nu sitter jag och klurar på om jag ska ha mer thé i kväll eller inte, men jag tror det lutar åt inte. Har druckit så mycket vatten idag så dricker jag mer thé nu så kissar jag väl på mig inatt och det vill jag ju inte i den nya sköna sängen!

Innan sänggåendet i kväll måste jag hjälpa Alexander lite med att packa ner lämpliga saker att ha med på fotbollscupen i morgon. Emmaboda är det som gäller. Men Lucas får åka själv för Kristoffer är bjuden på kalas på Leo´s i morgon så jag får åka dit med honom. Det är det första riktiga barnkalaset han är bjuden på, så det är ju lite spännande! För Alexander och Lucas blir det ingen sovmorgon i morgon precis. De ska samlas vid Berga IP klockan 7.20. Härligt! På sätt och vis är det skönt att jag inte behöver följa med. Har kanske skrivit detta tidigare, kommer inte riktigt ihåg... Men den cupen var vi på förra året också och det var den första cupen Jonathan var med på. Den första heldagsutflykten vi gjorde efter att vi fått honom. Så det känns ju lite speciellt. Jag satt i bilen långa stunder och värmde ersättning i en barnmatsvärmare man kopplade till cig-uttaget i bilen. Tog en hel evighet att få ersättningen varm, men det funkade det också! Men jag är även lite nervös inför besöket på Leo´s i morgon. Jag har ju ingen aning om hur mycket folk och framför allt småungar det kommer vara där. Om det är någon jag känner eller inte. Och jag kan ju inte lämna Kristoffer där själv och åka iväg och komma tillbaka när kalaset slutar, det är han för liten för. Och alldeles för mammig...Men snälla Anna ska följa med mig som stöd och jag tror även att hon ser fram emot att få leka på Leo´s! Hon har inte varit där någon gång innan och hon har mycket barnasinne kvar så jag tror att hon kommer få det roligt!

Rent känslomässigt har jag varit ganska nere idag. Tog nog mer på krafterna att träffa alla på skolan än jag hade räknat med. Men det var ändå kul att vara där och få en liten inblick i hur en skoldag ser ut för min älskade Alexander. Tittade i blocket där han skriver de engelska glosförhören och igår hade han alla rätt! Och i ett par veckor har han bara haft något enstaka fel och då har vi inte förhört honom alls mycket. Så jag blev så stolt över honom! Men nu känns det som om vi börjar komma igång lite mer med hans läxor igen. Går lite upp och ner vecka för vecka. Och det är inte helt lätt alltid att få honom att göra dom. Man får hota med att han inte får gå på sina träningar om han inte gör läxorna innan. Nu har vi även fått reda på vilka dagar och tider som gäller för fotbollen nu under våren/sommaren. Det blir måndagar, onsdagar och fredagar. Och så har han parkouren tisdagar och torsdagar. Och så har han match på helgerna. Fullt schema kan man kanske kalla det! Men han tycker om det i alla fall och det är inga pass som är väldigt sena. Tror det är PK:n som slutar senast och det är vid 20.30 så det är ju inte så farligt! Men dom ska visst snart börja att träna ute så då får vi se om det blir samma dagar och tider. Men åter till mina känslor, de har som sagt inte varit den bästa dagen. Men inte heller den sämsta, långt därifrån. Och så länge det inte blir sämre än sämst så får jag kanske vara nöjd. Känns så ibland i alla fall. Men nu ska jag sluta sitta här och skriva, tror det blir till att läsa lite bok istället!

Hejsan min lille fiskille!
Idag har mamma tänkt väldigt mycket på dig. När jag satt i gympasalen och tittade när Alexander hade gympa idag så tänkte jag att du nog skulle tyckt det var skitkul med alla bollar och alla andra roliga saker de använde där idag. Och hur skitig du skulle blivit av golvet om du skulle krypa fram där. Fast nu skulle du ju varit 1 år, två månader och 4 dagar, så då kanske du skulle ha hunnit lära dig att gå? Fast det är jag lite tveksam till, tror inte du skulle haft så bråttom på den fronten. Du lärde dig ju inte krypa förrän du var 10 månader lite drygt till och med. 21 december för att vara exakt. Men du började åla dig fram när du var runt sex månader så fram hade du tagit dig ganska länge. Men det är såna mina tankar är ganska ofta nu för tiden. Skulle du ha lärt dig det eller det? Skulle du ha lärt dig säga pappa nu? Säga mamma utom när du var arg och ledsen? Men detta är ju tyvärr frågor som inte har några svar, och det gör mig helt förtvivlad. Jag saknar dig. Jag älskar dig. Jag är för alltid din mamma. Du är för evigt min son, min lille fiskille!