Fredag nummer sju...

Igår tog jag en hel tablett när jag gick och la mig. Klockan 22 släckte jag lampan och det är tidigt för att vara mig, men jag mådde så fruktansvärt dåligt igår kväll att jag inte orkade längre. Sen sov jag som en stock hela natten och slog upp gluggarna klockan åtta i morse. Tydligen vaknade Kristoffer vid halv tolv i natt och skulle titta på barnprogrammen! Men Lucas la honom hos oss och jag vet att jag någon gång under natten reagerade på att han låg hos oss och så märkte jag när han kravlade ur sängen i morse. Men vad klockan var då har jag ingen aning om! Men jag sov med andra ord ca tio timmar i sträck och det händer inte ofta! Men så har jag varit lite piggare idag!

Min snälla mamma kom in på förmiddagen. Lucas jobbade och jag kände inte för en hel fredag (tycker ju inte om fredagar) ensam. Eller ensam och ensam, barnen var ju hemma. Men ensam vuxen, ingen annan som kan rycka in om jag skulle få ett sammanbrott. Lucas brukar inte komma hem förens runt klockan sex på kvällen och det blev lite för länge idag kändes det som. Mamma och jag hade tänkt att gå en runda till Jonathans grav så att hon fick se hur rabatten blev. Kristoffer skulle givetvis också följa med. Men vädret var så upp och ner att vi valde att ta bussen i stället. Men det blev ändå två mindre promenader till och från bussen. Den bussen som går dit går inte förbi här där vi bor, utan en 10-15 minuters promenad bort. Alexander funderade på att följa med men ångrade sig i sista stund. Anledningen till att vi tog bussen och inte mammas bil är att vi inte får plats! Hennes bil är fortfarande på verkstaden och väntar på en sketen liten del så hon har lånebil, och den får det bara plats två i! Men det gick bra med bussen, blev lite omväxling för mamma att åka runt bland alla gatorna i stan! Hon blev lite lätt förvirrad och fick inte riktigt ihop vart vi var hela tiden, men det är ju inte så lustigt med tanke på vilka vägar den bussen kör! Hon tyckte att rabatten var fin! Vi såg att det varit rådjur framme för det var ett djupt "fotavtryck" från ett i rabatten. Men penséerna stod kvar! Men det var bra att man såg avtrycket för då vet jag ju att de varit framme och nosat men tydligen funkar medlet jag sprayade på så att de inte ville äta! Såg även att blommorna stod kvar hos den damen som lånade sprayet av mig igår. Men på många andra rabatter så var blommorna avgnagda eller helt uppslitna! Även de som planteras i minneslunden av trädgårdsmästarna, eller vad man nu kallar de som arbetar på en kyrkogård. Tulpaner och andra blommor som stod i vaser var utslitna och blomknopparna uppätna. Sen låg bladen kvar överallt! De är kräsna de små liven, det är bara själva blommorna de vill åt! Då det var fredag så ville jag även tända ett ljus för min lilla Jonathan. Mamma passade även på att ta bort lyktorna från min farmor/farfars och mormor/morfars gravar och ta hem dom. Vi tog även bussen hem igen för det hade blivit lite jobbigt att gå med lyktorna i handen!

Lagom när vi går in genom grinden här hemma så somnar Kristoffer i vagnen så han fick sitta kvar i den ute och sova vidare. Vi gick dock in och fixade till lite våfflor med grädde och sylt till lunch. Det var årets första våfflor för min del. Lite kaffe blev det också. Kristoffer fick äta sina våfflor när han vaknade och han tyckte det var gott! Vid tvåtiden åkte mamma hem så då blev jag själv med mina söta killar! Efter att mamma hade åkt fick jag för mig att jag skulle ta och dammsuga lite. Och jag tog även fram moppen! Så nu är golven moppade och det var definitivt behövligt! Men vissa saker har jag bara inte orkat eller haft lust med de senaste sju veckorna och detta var en av dessa saker. Men nu är det i alla fall gjort för denna gången. Behöver väl gå igenom alla rummen med en rejäl städning, men det är inget som står så himla högt på listan över "måsten". I helgen ska jag nog satsa på trädgården lite. Räfsa, klippa bort fjolårets vissna blommor på syrenerna, ta bort den trasiga träkanten vid gavelrabatten. Den rabatten ska få kantstenar så småningom, men vi har inte hemma så det räcker, får se om vi kanske fixar det i helgen också. Eller kanske inte... Däremot tänker jag tvätta av min cykel så att jag kan börja använda den igen. Ska även tvätta Alexanders cykel, men den måste vi även kolla om vi behöver justera höjden på sadel och styre. Han växer ju killen!

Anna kom efter jobbet. Vi spelade lite Ballongjakten med Kristoffer och för en gångs skull vann Anna! Kristoffer brukar alltid vinna när de två spelar! Jag fixade middagen idag i och med att Lucas jobbade, annars så blir det så sen middag. Jag hängde tvätt och tvättade mer tvätt. Städade köket efter middagen. Fixade i ordning tröttfisen Kristoffer för sängen. När det blivit mörkt så åkte Anna, Alexander och jag en tur till Kyrkogården. Ja, jag var där två gånger idag. Vi har sett att det är många som har solcellslampor vid sina gravar och vi tycker att det var fint. I alla fall på en del, men inte hos dom som har satt en i tre hörnor av fyra. Då blir det lite för mycket! Så vi har köpt en väldigt liten och fin solcellslampa till Jonathans grav. Denna lyser ju dock inte på dagen så att vi kunde se om den funkade! Så det var därför vi åkte tillbaka nu när det var mörkt, för att se om den fungerade och se hur mycket den lös upp. Den lös inte upp mycket alls, men det är inte heller meningen. Det är mer tänkt att den ska ge en liten ljusglimt över graven och det gjorde den så fint! Medan vi stod där så rasslade det till i skogen bara ett par meter ifrån oss. Man hörde fötter som sprang! Tur att man vet att det bor rådjur där annars hade det varit riktigt otäckt. Men det var ganska läskigt på kyrkogården när det var mörkt även när vi var tre stycken, så jag tror nog inte att jag skulle få för mig att gå dit själv när det är mörkt! På vägen till kyrkogården stannade vi till på ICA Rimsmeden. De hade bra priser på orkidéer och Anna ville gärna köpa en till mig! Och så köpte hon en fin till sig själv också! Nu ska vi se vems som lever längst...

Anna följde med in igen och så drack vi en kopp thé. Hon stannade till halv elva ungefär och då satte jag mig här och började skriva. Och nu när jag är färdig med det så ska jag ta och stoppa min kropp i sängen och försöka sova. Kör nog vidare på en halv tablett igen och hoppas på att det räcker för en någorlunda sömn i alla fall. Mer än så vågar jag nog inte hoppas på. Men ibland så får man vara glad för det lilla!

Hej skrutte-plutten min!
Idag har mamma varit och hälsat på dig två gånger! Först mitt på dagen med mormor och Kristoffer. Ingen av dom hade ju sett hur fin rabatten blev. Sen åkte mamma, Alexander och Anna tillbaka på kvällen när det var mörkt. Vi ville se om den fina lampan jag satte dit igår fungerade och se hur mycket den lös. Den lös precis lagom, som ett litet ledljus till dig! Men jag tycker att det var lite, eller ganska mycket, läskigt på kyrkogården när det var mörkt! Det sprang förbi ett rådjur i skogen bara ett par meter ifrån oss! Man hörde det springa och hörde prasslet! När mamma var hos dig på dagen så tände jag ett nytt ljus för dig. Jag vill ju göra det på fredagar och det kommer jag nog att vilja göra ett bra tag än. Sen blir det kanske lite mer sällan med ljusen... Men jag kommer fortsätta att gå till dig ofta, fast kanske inte två gånger om dagen! Men det kan nog hända fler gånger skulle jag tro! Sen när bänkarna är på plats och det är lite varmare och skönare ute så kommer jag nog sitta hos dig lite längre stunder. Nu blir det ju inte så långa stunder. Jag tycker att det ser så hemskt ut med den kuperade jorden ovanför din kista. Men jag vet att det sätter sig med tiden, och när de sedan sår gräs på så blir det ännu bättre. Jag kan inte förstå att det nu har gått sju veckor sedan du flyttade upp till himlen. Sju hela veckor utan din knubbiga, varma, goa lilla kropp att mysa tillsammans med. Sju veckor utan ditt skratt. Sju veckor utan din gråt... Sju veckor utan dig... Älskar dig min underbart vackra son. Saknar dig min fina lilla skrutte-plutt!