Lek och busdag

I morse var jag visst tröttare än trött! Vaknade nån gång under natten av att Kristoffer var ledsen så då fick han komma in och lägga sig hos oss. Men han är ju lite snorig nu så han snarkade väldigt mycket så det blev öronpluggar i igen. Och då kan jag sova ganska hårt. Vaknade till vid sju-tiden och kollade så att Alexander var vaken. Kristoffer gick då upp och satte sig i soffan och tittade på barnprogrammen. Sen hörde jag inget mer varken från Alexander eller Kristoffer. Men klockan tjugo i nio fick jag ett sms från en vän som skulle komma hit med sina barn idag. Hon meddelade då att de skulle sätta sig i bilen och med andra ord komma väldigt snart! Jag fick fart upp ur sängen och fixade Kristoffers välling. Alexander hade uppenbart cyklat iväg till skolan, men det brukar han ju sköta bra själv. Men jag brukar i alla fall gå upp och prata lite med honom, men idag sov jag hårt! Sen kommer vännerna och då blir det lek för hela slanten! För barnen alltså, vi mammor satt i godan ro i köket med varsin thémugg och pratade skit! Och allvar! fick kolla med Kristoffer emellanåt ifall han behövde gå på toa, men han var jätteduktig och sa till idag så ingen olycka! Vi käkade lite lunch tillsammans och framåt tidigare delen av eftermiddagen åkte gästerna hem. Då sa Kristoffer att han behövde bajsa så då provade vi på toan men det gick inte så då fick han en blöja istället. Men idag ville han inte ha blöjan! Jag gilla mina kalsonger, sa han! Klar förbättring så det finns helt klart hopp om honom också! Men efter en stund så kom det ett lass i alla fall och då kunde vi ju ta på kallingarna igen!

Själv satte jag mig på sängen och läste lite under eftermiddagen. Kristoffer har lekt en del själv och även fått lite lekhjälp av mig. Men jag har varit lite låg under eftermiddagen. Jag har redan nu börjat fasa lite för nästa vecka. Den innehåller flera jobbiga dagar. Måndagen den 6:e juni skulle varit Jonathans första dopdag. Det är inget vi någonsin firat, barnens dopdagar, men nu känns det hux flux lite annorlunda. (Alexanders dopdag för förra veckan, 23 maj och Kristoffers är 4 november.) Ett par dagar senare är det åter fredag. Fredag nummer 16. Och dagen efter är det åter den 11:e. Då har det gått hela fyra månader sen Jonathan blev en vacker liten ängel. Min älskade och underbara lilla ängel. Men jag vill inte ha nån ängel, jag vill ha en "riktig" liten pojk hos mig i stället som jag kan gosa med!!! Men det kommer jag ju inte få och det vet jag ju, men i alla fall!

Idag blir det lite tidigare middag än vi i vanliga fall brukar ha. Vi äter oftast runt sex-tiden men idag blir det lite tidigare för Alexander har träning halv sju till åtta. Fotboll är det som gäller idag. Tror jag ska ringa min älskade mamma ikväll och se om hon känner för att ta en tur i morgon eller på onsdag för att kolla lite blommor till baksidan. Det är ju så knöligt att åka buss till Blomsterlandet och så är det även svårt att hantera blommor både om man ska gå, cykla eller ta bussen. Men fram för allt så är det så himla tråkigt att åka och kolla blommor själv. Och inte blir det roligare av att ta gubben med sig, för hans intresse av den biten kan man inte kalla stort! Det enda han vill är att få vissa kryddor och kanske en chili-planta så är han nöjd! Resten är upp till mig och det passar mig alldeles utmärkt för då blir det ju som jag vill ha det! Måste även ta mig till Rusta nån dag och köpa nya pinndjur till Kristoffer. Han fick en fjäril och en trollslända förra veckan men hans kompis tyckte de var fula så han tog en leksakshammare och slog sönder dom idag, vilket gjorde min kille lite ledsen. Just när det hände var det inte så mycket med det hela, utan mest att han sa att vi skulle köpa nya. Men senare efter att de åkt hem och han gick ut och såg dom blev han ganska ledsen. Han hade ju fått välja ut dom i affären helt själv och var ju så stolt när vi kom hem och satte ner dom i rabatten för de var ju bara hans! Så nu får vi punga ut med lite mer pengar och hoppas de finns kvar, annars får vi nog ett litet h-vete!


Lilla sötaste Jonathan!
Mamma har tänkt så mycket på dig idag. När jag såg Kristoffer hjälpa våra vänners lilla flicka hoppa på studsmattan och höll hennes händer så tänkte jag att det borde varit dig han hjälpte och dina händer han fick hålla i. Hon hade även fram lite av dina leksaker. Hon får det, men det hjälper ju ändå inte smärtan när jag ser ett annat barn med dina saker. Det var ju du som skulle leka med dom, kanske tillsammans med just denna lilla flickan. Men nu får hon leka med sakerna själv i stället och det är inte rätt! Det var inte så det skulle vara! Vi valde ju att skaffa dig så fort det bara gick efter Kristoffer för att ni skulle kunna ha kul tillsammans. Det är ju så stor åldersskillnad mellan Alexander och Kristoffer så vi ville ha en liten unge till så fort det bara gick för att annars så skulle ju Kristoffer nästan bli ett ensambarn han också! Och så lyckliga vi blev när det "bara" tog 20 månader innan du blev till. De andra killarna tog ju klart längre tid och allra längs tid tog Kristoffer på sig med över fyra år! Men säg den glädje som varar...Det tog längre tid för oss att bli gravida med dig än den tiden vi fick ha dig hos oss... Och det kan ju verkligen inte vara meningen! Mamma älskar dig så otroligt mycket och jag saknar dig min älskade Jonathan.