Jag tänkte börja dagens inlägg med att återknyta till det jag skrev igår om försäkringsbolaget dundertabbe. Det visade sig att det inte slutade med det. Ett par timmar senare kom jag på den ljusa idén att kolla mitt bankkonto. Ungarnas försäkringar betalas via autogiro. Och visst, de hade dragit Jonathans avgift även i mars! Idioter! Så det blev ett nytt telefonsamtal. Men denna gången hamnade jag hos en väldigt trevlig man. Han skulle personligen hålla koll på detta ärende, så att allt avslutades, att det inte dras mer pengar och inte kommer några påminnelser. Skönt, nån som fattar vad det innebär att sitta i kundtjänst! Han skulle även ta ett snack med chefen till den kille jag tidigare talat med. Han var visst ny på jobbet, men det ursäktar ändå inte hans beteende. Tvärt om kan man ju tycka! Hade jag inte jobbat mer än 3-4 veckor och fått ett sånt samtal hade jag inte kunnat bli annat än chockad, och det kan jag lova att han inte blev! Han körde på som en robot! Senare på kvällen fick jag även ett mail från den person som är ansvarig för kundklagomål. Även han tog väldigt illa vid sig att detta hade hänt. Han hade full förståelse för om jag inte vill ha mer med dem att göra eller höra ifrån dem fler gånger. Men han bad ändå att få återkomma till mig när detta klanteri har utretts. Och det kan han gott få göra, då vet jag ju att det har hänt nåt i alla fall. För min del är det redan för sent, men kan någon annan stackars sate slippa genomlida detta så har det kommit nåt gott ur det hela i alla fall! Fram tills mailet igår hade jag inte bestämt mig hur jag skulle göra med Alexanders och Kristoffers försäkringar, om vi skulle ha dom kvar i samma försäkringsbolag eller byta. Men nu känner jag att de verkligen tagit detta på allvar så nu stannar vi kvar. I övrigt är det ett bolag med bra rykte och det är dom bästa försäkringarna vi kan ha på ungarna. Och nu vet jag att jag kommer att få ett brev till angående Jonathans försäkring, så då är jag ju beredd. De måste ju skicka ut ett brev om att försäkringen är avslutad. Med andra ord, det de missade att göra från första början... Men bättre sent än aldrig...
Idag har min stora älskling Alexander fått vara hemma från skolan. Lite feber, yrsel och lite förkyld. Verkar inte ha varit så väldigt farligt, men han har varit väldigt trött. Mest legat i sängen hela dagen, knappt ens orkat sitta vid datorn! Och då är han trött! Men nu verkar han lite piggare. Kanske lite beroende på att han tog lite febernedsättande efter maten...Så vi får se hur han mår resten av kvällen och i morgon. De har "prova-på-dag" på Skutan. Det är högstadiebyggnaden på skolan och han ska ju börja där till hösten. Så de har haft ett tillfälle innan också där de får prova på och träffa lärarna de ska ha till hösten. De får då även träffa eleverna från Rockneby som kommer gå i samma klasser som eleverna på Kalmarsundsskolan. Detta vill Alexander gärna gå på och har han bara inte feber eller är yr så kanske det ordnar sig.
Lucas och jag var iväg en sväng på dan och fixade ett par ärenden. Jag ville inhandla en säckkärra. Fast inte en sån klen som man bara har säckar på utan en rejäl som man kan köra tunga kartonger på. Transportkärra heter de nog! Fick tag i en röd och fin. Så nu kan jag lättare flytta saker mellan hem och förråd utan att Lucas ska behöva ta till bilen! Går liksom lite fortare att fixa saker själv än att vänta på att han ska ha tid/ork/lust...och allt detta på samma gång som man kommer ihåg att det ska göras! Men nu måste vi ta tag i det. Ytterförrådet är helt fullt av saker som ska ner i förrådet. Bl a lådorna med julsaker. Vi kom inte åt förråden när det var så mycket snö så kartongerna har fått stå kvar.
I eftermiddags tog jag bussen till sjukhuset. Hade ny tid till kuratorn och det kändes bra att få prata med henne idag. Särskilt efter gårdagens allt strul! Under tiden jag var där så skulle farfar/svärfar komma på besök för att hälsa på kidsen. Men tydligen sov båda två hela tiden han var där! Alexander sov så gott i sängen att han inte ens visste att farfar varit där! Och Kristoffer slocknade tydligen på soffan direkt efter dagis och vaknade inte förens farfar skulle åka hem igen! Ja, ja. Så kan det gå! Men Lucas fick ju prata lite mer ordentligt med sin pappa en stund i alla fall. Han hör lite illa så det är inte så lätt att samtala med honom när Kristoffer härjar för fullt. Han pratade visst om att han skulle försöka samla ihop oss alla i påsk för en träff, och det låter som en bra idé. Så ni har vi lite planer för påsken i alla fall! En dag hos farfar/svärfar, en dag i Kolboda hon mina föräldrar och så ska jag träffa min älskade vän L en dag också. Och så ska ev Lucas och Alexander köra upp till Stockholm på skärtorsdagen. Lucas bror har golv kvar från renoveringen av huset på Lidingö som han vill få ner till sommarstugan på Revsudden. Och i Stockholms-området kostar det ca tre gånger så mycket att hyra lätt lastbil, eller skåpbil eller vad det nu blir, än vad det gör här nere! Men då måste jag kolla med mina föräldrar om de är hemma för jag känner nog inte för en och en halv dag plus en hel natt själv hemma, bara jag ock Kristoffer. Då känns det bättre att åka ner till Kolboda och få lite sällskap! Sen gäller det bara att styra upp de andra dagarna så att allt passar och att alla andra kan samtidigt... Men det löser sig nog!
Rent känslomässigt har det varit en klart bättre dag idag än det var igår. Men jag är så fruktansvärt trött hela tiden! Och det är lite jobbigt. Jag orkar knappt ta itu med något alls. Gör bara det absolut viktigaste. Men det börjar bli dags att gå på hemmet med en rejälare städning, men det är så jobbigt! Sen ska ni bara se hur jäkliga mina fönster ser ut! Men dom tänker jag inte göra något åt innan de är klara med det förbannade vägarbetet här utanför. Det skulle varit klart i december, men det kom snö, så de hann inte bli klara...Helt otroligt, det kom snö mitt i vintern! Att de bara kan planera in ett så pass stort vägarbete när det finns risk för snö och kyla! Men nu verkar det som om de äntligen är på G att ta upp arbetet där ute igen! Vår bil ser ut som kriget om vi inte ställer in den i garaget. Det var en silverfärgad bil som stod på besöksparkeringen i helgen. Den var sandfärgad efter bara nån timme...Räcker med bara en liten stund för att bilarna ska bli skitdammiga, särskilt nu när det varit så torrt ute. För ni ska inte tro att de saltar! Nä, då kunde det ju ryka lite mindre och det skulle ju inte alls vara bra...
Nu ska jag ta och ringa min mamma och se om jag kan locka med henne på en liten tur till Öland i morgon. Vi får se hur det går, men jag hoppas att hon vill. Annars kommer jag inte iväg heller, har ju liksom inget körkort! Och jag tror knappast att Lucas är intresserad av det jag vill till Öland för...
Hallå min ängel!
Idag mår mamma lite bättre igen. Men det är som kuratorn säger, det måste få göra ont för att bli bättre. Och det stämmer ju,, men det är så svårt när det gör så ont! Din store storebror har varit hemma från skolan idag. Nu är det hans tur med feber och lite förkyld. Men jag tror inte det är så allvarligt, men han har varit väldigt trött idag. Så nu väntar jag bara på att jag också ska bli sjuk. Jag är trött hela tiden, men det är ju inte så lustigt. Tankarna får aldrig riktigt någon ro, de snurrar och tänker på dig och allt runt omkring hela tiden. Men det blir förhoppningsvis bättre snart. Fast jag tror det kan ta ganska lång tid... Jag hoppas att din rabatt ska bli klar nästa vecka så att jag kan göra det lite fint. Helt i ordning kommer jag ju inte att göra den förens gravstenen också är på plats. Men gräva ner en eller ett par krukor påskliljor ska jag i alla fall göra direkt när den är klar! Sen blir det lite påskris och ett par söta påskkycklingar också! Du ska ju få det påskfint du också! Jag tänker nog strunta i det mesta som har med påsken att göra när det gäller saker här hemma. Tänkte köpa lite nya fjädrar så att jag slipper hämta upp kartongen ur förrådet. Men sen kom jag på att jag ändå måste ha dina syskons påskägg och de ligger ju där också. Men mycket mer än så blir det nog inte, vi får se. Jag kan ju hinna ångra mig flera gånger om än, det är ju ett par veckor kvar! Nu ska mamma gå och ta sig en kopp thé så vi får höras igen i morgon! Jag älskar dig min underbart vackra ängel och jag saknar dig...puss...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar