En månad utan min lilla minifis...

Idag har det gått en hel månad sedan Jonathan gick bort. Fyra veckor. Det är ju samma datum samma veckodagar i februari och i mars. Så fyra veckor är lika med en månad. Fredagen den 11:e. Och det kommer nog bli en riktigt jobbig dag. Idag kommer jag nog att behöva skriva i omgångar för att avhjälpa smärtan lite. Kan bara hoppas att det hjälper...Att titta på ett underbart foto av Jonathan gör det i alla fall inte sämre! Detta är taget av min BB-kompis S, tack för att du mailade de fina korten!

Jonathan på sin 8-månaders dag!

Jag startade dagen med en liten sovmorgon. Min vän M var ju här igår kväll och inte helt otippat blev kl halv ett innan hon åkte. Vi satt som vanligt och drack thé och snackade om allt och om inget. Mycket blev det om begravningen, för vi har inte träfats eller pratat efter den. Men åter till dagen! Gick upp vid halv tio-tiden och gjorde mig i ordning. Vi åkte och till COOP och handlade lite. Åkte hem med lite McDonalds till lunch. Plockade ur diskmaskinen. La i en maskin tvätt. Och nu sitter jag här en stund. Kristoffer tittar på någon film på TV och Lucas är iväg ett ärende. Alexander är i skolan, men då det är fredag så slutar de tidigt så han kommer nog hem inom en halvtimme. Om han kommer hem! Det är inte alltid, ibland ringer han och säger att han är här eller där. Men det är bara bra att han har sina kompisar. Ikväll har han fotbollsträning och efter det vill han åka till sin kompis i Smedby för övernattning till på söndag. Måste ringa och kolla med föräldrarna, för det blir inte alltid så bra när barnen själva bestämmer och planerar allt...Är ju onekligen bra om det funkar för den andra familjen också!

Idag har jag fått lite extra meddelanden på FB från snälla vänner som vill ge lite extra stöd idag. De förstår vilken hemsk dag/kväll jag har framför mig. Det ena meddelandet var från min gamla barndomsgranne, syster till den barndomsgranne jag döpt till F. Så denna döper jag till L! Hon bor inte längre kvar i stan. Men hon och hennes son E som är ungefär lika gammal som Kristoffer ska komma hit över påsken. Ja inte till mig hela påsken, utan till sin familj som bor kvar här. Men då ska vi träffas och det ska bli så roligt. Vi har inte haft så mycket kontakt på senare år och det är tråkigt! Men nu kan vi förhoppningsvis ändra på det! Ett annat meddelande var från en gammal klasskompis som ville försöka få mig att le lite idag. Och det lyckades hon med! Hon berättade lite om ett par tokigheter vi hittade på som barn, en av sakerna hade jag helt glömt bort. Vi brukade sitta i telefonen och tugga på något, så skulle den andra gissa vad det var vi åt på! En variant av smakeprov på distans tror jag vi får kalla det! Och egentligen klart trevligare än riktigt smakeprov, för då visste man ju aldrig vad man fick smaka! Vissa regler fanns dock, det skulle vara ätligt och fick inte vara kattmat. Men ungefär allt där i mellan var tillåtet! Jag vet att jag och min vän L gjorde detta ganska ofta! Fattar egentligen inte varför man tyckte det var roligt, det var ju faktiskt ganska så äckligt! Tur att man växt ifrån den leken...

Min mamma ska komma hit om ca en timme. Dom har en extra gravlykta som vi ska få låna. Vi vill inte sätta upp den fina vita vi köpt innan stenen är på plats. Vet inte riktigt varför, lite fjantigt kanske. Men det är nog så att vi vill att allt ska vara nytt och fint när stenen väl är på plats! Så då tar vi mammas och pappas extra så länge. Mamma och jag kommer att åka till kyrkogården idag och sätta dit den och tända ett ljus för min lilla Jonathan. Ska bli intressant och se hur mycket blommor som finns kvar, eller om rådjuren ätit upp det mesta. Kan ju också vara så att de som sköter om kyrkogården valt att ta bort det om det sett för hemskt ut! Efter det så åker vi hem hit och dricker lite kaffe/thé och leker med Kristoffer. Brukar bli mycket bilkörande och byggande med trästavar och klossar när mormor är här! Han kan dock bli lite ilsken när hon inte är med honom precis hela tiden. Han kan ha lite svårt att förstå att en del gäster även vill träffa oss vuxna... Men det brukar ofta sluta med att vi tar med oss våra kaffe/thé-muggar och leker samtidigt som vi dricker!

Sen börjar kvällen...och hur jag ska klara av den har jag inte en aning! Vi har konstaterat att Kristoffer skulle behöva en dusch. Hade vi varit smarta hade vi ju klarat av det igår, men det hade vi inte en tanke på. Men det blir nog så att han får vänta till i morgon. En dag mer eller mindre spelar ju ingen roll för badrummet är varken min eller Lucas favoritplats just nu...Särskilt inte idag...Sen har jag min vän Anna som står i ständig beredskap att rycka ut om jag behöver sällskap och det kanske inte är helt omöjligt att jag kommer att behöva. Måste dock kolla läget lite med min älskade sambo så att han inte tycker att det blir för mycket spring med folk här. Inte för att han tyckt det tidigare, men i alla fall. Han kanske vill ha en kväll i lite lugn och ro med familjen. Men för min del kan det vara skönt att ha en vän här att prata med och fördriva tiden med. Lucas är nämligen inte den mest pratglade herre som finns... Jo, med vänner pratar han bra, men just det där vardagliga pratet funkar inte alltid så bra! Och helt ärligt så är det ganska tjatigt att prata med samma människa hela tiden också!

Idag har jag fått klara mig utan dig i en hel månad. Kan inte fatta vart tiden tagit vägen, det har gått så otroligt fort! Jag har till min stora förvåning överlevt utan dig. Jag har ju varit tvungen. Dina två storebröder behöver mig ju fortfarande, om inte ännu mer nu. Idag ska mormor och mamma gå till din grav och sätta dit en ljuslykta och tända ett ljus för dig. Vi lånar en ljuslykta av mormor och morfar ett tag. Vi har ju köpt en vit fin lykta men den vill vi inte sätta dit innan stenen är på plats. Och då ska det bli så fint så! Även om stenen inte är på plats till påsk så ska jag göra det påskfint då! Jag ska köpa små kycklingar och hönor på pinnar som man i vanliga fall sätter i blomsterarrangemang och sätta ner i din rabatt! Kanske ett par fjädrar också? Och till jul sätter vi såna pinnar med tomtar på! Du ser, mamma har planerat långt fram! Men idag blir det att tända ett ljus för dig min älskling. Det gör vi även hemma, varje dag. Tur vi har IKEA så nära...går åt mycket ljus nu. Men du är värd varenda stearingnutta som går åt och ännu mer! Du är värd allt som finns. Det finns ingenting du inte är värd min lilla minifis!! Puss och kram i massor från mamma till dig på din 1-månaders dag i ditt nya ängelliv!